Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur.
Axel Ohlin. På forskningsfärd efter Björling och Kallstenins. 130
sid. 8:o. Med 4 porträtt, 7 vyer och 4 kartor. Stockholm 1895.
1894 utsändes från Sverige, såsom bekant, tvenne forskare för att
på olika vägar söka erhålla underrättelser om Björlings och Kallstenii öde.
D:r Ohlin, den ene af dessa, har nu i föreliggande arbete redogjort
för sin forskningsfärd, medan ett följande häfte af Ymer torde komma
att innehålla jägmästaren Elis Nilsons skildring af den resa, han för
samma ändamål företagit. De af Svenska Sällskapet för Antropologi
och Geografi tillsatta kommitterade hade genom professoren friherre A. E.
Nordenskiöld lyckats att erhålla bidrag för bekostande at de båda
forskar-nes resor, dels af frih. O. Dickson, dels af hrr Biinsow och Oskar Ekman,
hvarjämte, för betäckande af återstående kostnader, Sällskapet anvisade
större delen af Vegastipendiet för 1894. Den ursprunglige meningen
hade varit, att Ohlin skulle medfölja den då projekterade amerikanska
expeditionen till Ellesmere Land under Stein, medan jägmästaren Nilson
däremot medföljde hvalfångarefartyget »Eclipse» från Dundee.
Tre dagar innan d:r Ohlin skulle företaga färden till Amerika,
erhöll han emellertid ett telegram från Stein af innehåll, att expeditionen
måste uppskjutas, och efter ankomsten till Amerika fick han sådana
upplysningar om densamma, att han säger sig ej tveka rubricera
företaget under »amerikansk humbug». I enlighet med frih. Nordenskiölds
råd reste d:r Ohlin i alla fall till New-York för att därifrån bege sig till
S:t Johns i afsikt att medfölja ett därifrån afgående hvalfångarefartyg.
Detta blef dock ej af, utan i stället kom d:r Ohlin att i egenskap af
zoolog deltaga i den expedition — Peary Auxiliary Epedition — som
skulle afhemta Peary på nordsidan af Inglefield Gulf, där denne
öfver-vintrat. Genom skriftligt aftal mellan expeditionens chef och d:r Ohlin,
ingick därjämte i resplanen noggranna efterforskningar efter Björling
och Kallstenius på Cary-öama1 samt vid Kap Faraday och Clarence
Head på Ellesmere Land.
I sin öfversikt öfver föregående expeditioner till dessa trakter
inflickar d:r O. en kort redogörelse för Pearys och norrmannen Astrups
märkliga färd öfver inlandsisen 1892; så mycket intressantare som denna
färd förut hos oss endast flyktigt beskrifvits och som den beledsagas af
upplysande kartor. I slutet af boken lemnas äfven redogörelse för
Pearys färd 1894, hvilken icke bragte något nytt utöfver hvad man
kände genom den första, och under hvilken Peary ej ens lyckades
komma så långt som 1892. Att sistnämnda expedition misslyckades
tillskrifves den omständigheten, att fru Peary medföljde och däraf
uppkomna ledsamheter, hvilka fullständigt afkylde deltagarnes entusiasm.
Emellertid kvarstannade Peary jämte en 20 å 21 års gammal yngling
vid namn Lee samt negern Benson, för att 1895 än en gång söka bana
sig väg öfver inlandsisen. De öfriga deltagarne i Peary-expeditionen
1 D:r Ohlin akrifver, liksom de fleste, oriktigt Carey- i st. f. Cary-öarne. Ref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0253.html
