Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öde. I företalet till sitt lättlästa och läsvärda arbete yttrar författaren
följande, som äfven må anföras:
»Mången torde mina omdömen om Björling förefalla hårda och skarpa.
Må man dock besinna, att jag utsändes för att — på hvad sätt jag än
kunde — skaffa upplysningar om honom! Huru stor min beundran for
Björlings mod och oförskräckthet därför än är, har jag ej tvekat att
offentliggöra, livad jag fick erfara ur de trovärdigaste källor i S:t Johns
och Godhavn, de platser, där man torde vara bäst underrättad om den
olyckliga expeditionen. Om de upplysningar jag därstädes erhöll om
dess utrustning m. m., ej i allt äro med verkliga förhållandet
öfverensstämmande — hvilket jag dock tyvärr har intet skäl att antaga — må
denna osannfärdighet blifva sagesmannens!»
På hvad sätt Björling och Kallstenius samt deras följeslagare
slutligen omkommit, därom sväfvar man fortfarande i ovisshet, och denna
gåta blir väl aldrig löst. Att uttala den ena eller andra gissningen är
därföre lönlöst, och man kan blott utt^-cka den förhoppningen, att de
unge männen fått sluta snart nog — kanske redan på färden från
Caryöarne — innan den mörka vinternatten gjorde deras redan förut svåra
belägenhet ännu tröstlösare.
A. G. N.
—
Henry G. Bryant. The Peary Anxiliary Expedition of 1894. IT iM
supplementary reports by Prof. T. C- Chamberlin (Geology), D:r Axel
Ohlin (Zoölogy), List of Plants Collected etc. Philadelphia 1895. Bull.
of tbe Geogralical Club, vol. 1, n:o 5.
Detta arbetes allmänna del innehåller redogörelse för samma färd,
som skildrats af d:r Ohlin (se ofvan) och kan därför här saklöst
förbigås, medan vi i stället skola uppehålla oss något med de vetenskapliga
bihangen.
I Appendix, A., Geology, redogör professor Chamberlin till en
början för den Grönländska kustens allmänna utseende med än djärfva och
spetsiga än mera afrundade former, allt detta efter hvad som syntes från
fartyget. Men att häraf, såsom förf. gör, draga slutsatser angående
inlandsisens forna utsträckning torde vara något vågadt, då ju bergen
sågos endast från läsidan, hvilken ju kan visa sig brant, äfven om
glacia-tionen varit aldrig så stark. Vi tro att de fakta, som publicerats i
» Meddelelser om Grönland» i detta hänseende böra tilläggas större betydelse
än hvad man ser från en ångbåt utanför kusten. Förf. tyckes dessutom
hafva förbisett, att äfven af isen bevisligen fordom betäckta »nunatakker»
numera kunna framstå branta och skenbart utan spår af forntida
isbetäckning, i de fall då bergarten lätt angripes af frostsprängning.
Intressant är att Cary-öarne såväl genom glacialrefflor som främmande block
ådagalägga, att de fordom varit betäckta af en norrifrån kommande isström
(inlandsis eller glacier). Men märkligt synes i motsats härtill vara, att
förf. tror sig hafva upptäckt en »driftless area», d. v. s. ett område, som
icke fordom skulle varit betäckt af landis, omedelbart intill inlandisen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
