Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
droppstensgrottan, »Baradia», vid Aggtelek i Ungern samt vid Butmir i
Bosnien ba gifvit ytterligare upplysning om Ȍkerbruket och dess
binäringar» under dessa aflägsna tider. Då de nyare arkeologiska
under-sökningarne allt mer och mer peka hän på en vida lifligare förbindelse
mellan de olika folken äfven under långt aflägsen förhistorisk tid, än
man förut varit böjd att antaga, var det högeligen Bannolikt, att också i
Norden den yngre stenålderns höga konstskicklighet skulle varit uppburen
af åkerbruk. Föret helt nyligen ha emellertid i Danmark fullt säkra bevis
därför blifvit funna. För närvarande är också en af danska
nationalmuseets assistenter, botanikern G. Sarauw, sysselsatt med en ingående
undersökning af dessa frågor. På grund af den stora vikt och det
betydande intresse de ega, lemna vi emellertid redan nu ett kort
meddelande om nyss antydda fynd. Det är ett nästan ordagrant återgifvande af det
referat, assistenten Sarauw efter ett föredrag vid »det kgl. nordiske
Oldskrift-Selskabs» möte den 11 december 1894 lemnade till några danska tidningar.
Ända till 1877 saknade man i de nordiska landen direkta fynd, som
bevisade åkerbruk under sten- och bronsåldern. Då fann emellertid E.
Hostrup hvete och hirs i ett fynd från Nagelsti på Lolland under sådana
förhållanden, att man ovillkorligen måste antaga, att de varit odlade där
under bronsåldern. Något senare fann samma forskare äfven korn i ett
bronsåldersfynd från Addit på Jylland. Dock voro intill 1894
samman-lagdt endast 9 sädeskorn funna. I april nämnda år erhöll nationalmuseet
i Köpenhamn underrättelse om att skolläraren F. Kristensen vid
Raad-ved, trefjärdedels mil nordvest från Horsens, hade utgräft en urna
från bronsåldern, samt att han under sina försök att hopsätta densamma
hade funnit aftryck af sädeskorn i den brända leran. Han lyckades t. o. m.
utpreparera att koladt hvetekorn ur en krukskärfva. Liknande fynd
gjorde han sedermera äfven på andra lerkärl, till och med på ett, som
härstammade från stenåldern. På grund af dessa fynd uppdrog
Nationalmuseets direktor, d:r S. Midler, åt hr Sarauw att i nu ifrågavarande
af-seende granska museets stora samling af förhistoriska lerkärl. Resultaten
blefvo nästan oväntadt stora och kunna sammanfattas i nedanstående punkter.
I lerkärl från den yngre stenåldern, såväl från boplatser som från
grafvar med ett lik och gånggrifter, funnos i flera fall aftryck af hvetekorn.
På kärl från bronsåldern och från järnålderns olika afdelningar erhöllos
aftryck och kolade korn af hvete, korn och hirs. Sådana förekomma
i fynd både från öarna, såsom Sjælland och Falster, och från Jylland,
där de anträffats i trakterna kring Horsens, Aarhus, Grenaa och Viborg.
Då lerkärlens form och ornamentik gifva en ytterst noggrann
upplysning om från hvilken tid de härstamma, och då kornen bevisligen
blifvit inbrända i dem vid deras tillverkning, lemna dessa fynd säkra
och noggranna upplysningar om sädesslagens ålder i Danmark. På
undersökningens nuvarande ståndpunkt kan man säga, att hvetet har varit
odladt sedan yngre stenåldern, kornet och hirsen jämte hvetet sedan
bronsåldern. Äf råg och hafre äro däremot inga spår funna, hvadan
de först mot järnålderns slut kunna antagas ba hunnit fram till den
skandinaviska Norden. Detta stämmer ock fullkomligt öfverens med de
i mellersta Europa gjorda fynden, som med bestämdhet tala för, att de
sistnämnda sädesslagen jämförelsevis sent kommit i odling. G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
