Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaste i norra Chihuahua; ståtliga parker af sekelgamla popplar
beskugga flodens stränder, omgifningarue vimla af högslätternas
villebråd, de stora svartsvansade hjortarne, antiloper och bergfår, och under
vintermånaderna är flodens yta bokstafligen täckt af tallösa svärmar
af änder och andra simfåglar, som här öfvervintra.
Den förste hvite, hvilken besökte Casas Grandes, var en
fransiskaner-munk, Pedro de Aparicio. Han fann redan 1660 dalen odlad af en
nu för länge sedan utdöd indianstam, kallad sumas. Men dessa
indianer anses icke ha varit grundläggarne af Casas Grandes. Hvilket folk
dessa tillhörde är icke kändt. Ännu i dag resa sig å den
mezquite-täcktu slätten en grupp af ruiner: 10 till 13 m. höga massiva murar
ofvan väldiga kullar, bildade af gruset från de öfre våningarne och
taken. Dessa byggnader, som innehålla flera stora rum, ha tydligen
förr räknat flere våningar. Murarne äro bildade af väldiga lerblock,
som gjutits hvarftals ofvanpå hvarandra i rektangulära korgar af
flätade grenar. Ruiner efter liknande forntida byar men med mindre
hus ligga strödda utefter Casas Grandes-floden på en sträcka af minst
120 km. Den förste, som uppmätte och tillförlitligt beskref Casas
Gran-des-ruinerna, var major Bartlett, chefen för den stora
gränsreglerings-expeditionen på 50-talet. Han gjorde här i den mexikanska
adobe-byn, som ock bär namnet Casas Grandes, förfrågningar angående »el
campo santo» eller de indianske urinvånarnes graffält och framkastar
den förmodan, att några större stenhögar utmärka platsen för
detsamma. Men detta folk hade inga andra grafvar än sina egna hus;
de begrafde sina döde under de hårda af sammanpackad lera bildade
golfven. Detta faktum var förmodligen äfven obekant för Ad. Bandelier,
den framstående auktoriteten i allt hvad som rör Sydvesterns arkeologi,
hvilken besökte Casas Grandes år 1884. I en nyligen publicerad
be-skrifning af dessa ruiner, anser han nämligen, att de talrika väl
bevarade urnorna endast därigenom bibehållits, att de skyddats af
för-vittradt byggnadsmaterial, som hopat sig öfver dem. Alla de lerkärl
vi uppgräfde här — omkring 500 — voro samtliga placerade
tillsammans med lämningame af skeletten under golfven, i regeln i något
hörn af rummet. Icke en enda urna funno vi, förr än jorden i ett
rum hade utkastats och järnspettet hade brutit det hårda golfvet.
Under golfven, tillsammans med lämningame efter de döde, funno vi
aldrig några föremål af sten, såsom yxor, polérstenar, pilspetsar,
handkvarnar etc. Af dylika påträffade vi endast ett mindre antal här och
hvar i eller omkring husen. Det torde här förtjena omnämnas, att
tarahumare-indianerna, som äfven nu placera båge och pilar, lerkärl
med föda etc. hos de döda i grafgrottoma, noga akta sig för att gifva
dem några föremål af sten eller metall, enär de anse dessa vara för
Ymer, 1895.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
