- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
310

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

□om det goda vitaord, att ban i allmänhet lyckat» väl. Att misstag här
och där insmugit sig i ett arbete af så stor omfattning, är på
etnografiens nuvarande ståndpunkt ej att undra på.

En farligare anmärkning måste dock göras mot själfva teckningarna.
De äro så godt som alltigenom för lösligt skisserade. Det är visserligen
sannt, att Partington i sitt företal kallar verket »a collector’s notebook>,
och anspråken måste under sådana förhållanden något sänkas, men det
är tyvärr ovedersägligt att ritstiftet i allmänhet varit allt för
raskt-Den nyare, gedignare etnografiska forskningen hemtar just sina bästa
resultat från ett minutiöst noggrannt detaljstudium (»etnografiens
mikroskopi», som Mar Buchncr en gång så träffande kallade det,) och för ett
sådant gifver arbetet ringa hjälp. Men hade större omsorg nedlagts på
teckningarna, hade kanske arbetet ej kunnat komma till stånd. En annan
brist är att utg. försummat att meddela inventarienummer för de
afbil-dade föremålen, för så vidt de förskrifva sig från större museer, där
inventarier verkligen finnas, hvilken brist är så mycket mera att
beklaga, som det i följd af afbildningamas allt för skisserade beskaffenhet
stundom är svårt, om ej omöjligt, att säkert identifiera dem med
originalen. I hög grad önskligt hade varit att skillnad gjorts mellan fullt
autentiska originaluppgifter rörande härkomst och af utgifvaren eller
andra deducerade bestämningar. En sådan skillnad borde alltid vara på
något sätt åskådliggjord äfven i museerna.

Alla dessa anmärkningar oaktadt är arbetet af stor förtjenst och väl
fortjent af att spridas. Man kan säga, att det är oumbärligt. Det
riktar samlarens uppmärksamhet på sällsynta former, det hjälper honom
att klassificera hans egna typer och slutligen — en förtjenst, som
ingalunda är den m:nsta — det gifver en öfversikt öfver det kolossala
material, som är hopadt i Englands otaliga samlingar och gifver den med
speciella undersökningar sysselsatte en ledtråd för uppsökandet af hvad
han för sina ändamål behöfver. Det är med ett ord en förträfflig
vägvisare till en betydande del af alla de stora och små samlingar, som
finnas i snart sagdt hvarje stad och ofta äfven på privata landtgods i
England.

Arbetet råder alltså i möjligaste mån bot för den stora splittring,
det etnografiska materialet är utsatt för i England. Man kan säga att
något verkligt stort etnografiskt centralmuseum ej finnes därstädes.
British Museum skulle vara det, men är det på långt när icke i den
grad, som t. ex. museerna i Berlin, Leiden o. s. v. Lokalens
otillräcklighet är ett ibland de förnämsta hindren.

I betraktande af att ännu säkert många samlingar i England återstå
för utg. att tillgodogöra sig och af den stora tillströmning af nytt
material, som helt naturligt kommer England i rikare mån till godo än
andra land, är det att antaga att snart nog en eller flera nya serier af
detta nyttiga album skola blifva nödvändiga, och man må hoppas att hrr
Edge Partingtons och Heapes entusiasm för den stora uppgiften ej måtte
svalna. Därtill är deras företag af för stor vikt för etnografien. 11

11 j. Stolpe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free