Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom nämnda arbetens utförande, hänvisande för öfrigt till mitt
tidigare anförande i denna fråga. (Ymer 1888 sid. 71.)
Ursprungligen angafs hufvudändamålet med de af den
internationella gradmätningen föreslagna precisionsafvägningarna och
vattenhöjdmätningarna vara att förskafTa sig en grundläggande nivåyta eller
ett gemensamt horisontalplan för de mätningar af jordens form och
storlek eller s. k. gradmätningar, som man hade för afsikt att
verkställa. På denna yta skulle nämligen samtliga gradmätningar i de
olika länderna hänföra sig och därigenom blifva i sin mån homogena
och jämförbara med hvarandra. Den yta, som för detta ändamål
syntes bäst passande eller lättast att åtkomma, var naturligen
hafs-ytan eller de stora vurldshafvens gemensamma medelvattenyta.
Nu är emellertid hafsvtan, hvarhelst man iakttager densamma,
underkastad en mängd rörelser eller rubbningar, som mer eller mindre
försvåra dess användande till grundyta, dels befinner sig densamma
på olika ställen och vid skilda tider på olika afstånd från en viss
bestämd grundyta. Frågan blir då den, om man det oaktadt skulle
kunna använda den till grundyta för undersökningarna af jordens
form och storlek, och i så fall på hvad sätt. För detta ändamål
tänkte man sig en viss punkt, varaktigt markerad någonstädes, och
vid ett visst vertikalafstånd från denna punkt en yta rundt om jorden,
dragen så nära som möjligt parallel eller sammanfallande med
haf-vens medelyta.
För att finna denna medelnivå borde man sträcka ett helt system
af ytterst noggranna afvägningar eller s. k. precisionsafvägningar till
gradmätningarnes alla områden och därintill liggande haf, samt
därefter för så många punkter som möjligt af afvägningen bestämma
medelläget af den närliggande hafsytan medelst noggranna
höjd-iakttagelser af densamma, helst medelst själfregistrerande apparater.
Medelst en å dessa mätningar verkställd felfördelningsräkning tänkte
man sig då kunna erhålla ett gemensamt grundplan, till hvilket alla
gradmätningar kunde hänföras.
Men nu äro, såsom förut blifvit antydt, såväl jordens
sammanhängande vattenmassa eller den s. k. hydrosferen som ock jordens
fasta delar (litosferen) underkastade större eller mindre rubbningar
och förändringar, till följd hvaraf det möter svårighet att finna en
så lätt åtkomlig eller lämplig grundyta, som man först tänkte sig.
Dessa rörelser eller förändringar äro af mycket olika slag och
härleda sig af såväl utifrån verkande krafter som äfven af inre fysiska
eller mekaniska. Till de yttre räknar man, som bekant, solens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
