Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norden, i all synnerhet, som Eterikans- upptäckt icke kunde vara
honom obekant. Närmaste orsaken till att Ljachof företog sin första
fard 1770 var att han vid Kap Swätoi-Noss märkte en stor hjord
vilda renar, hvilkas spår angåfvo att de kommit norrifrån öfver isen.
Han beslöt att taga reda på, hvarifrån de kommit, och i det han
färdades mot deras spår, kom han först till en stor ö och därpå till
en annan, men då spåren alltjämt stodo från norr, begaf han sig
vidare ut på isen. Här råkade han dock in på så ojämn och oländig
is, att hundarne icke kunde taga sig fram, hvårföre han måste
återvända. Kejsarinnan Katarina II uppkallade öarna efter honom samt
förlänade honom monopol på elfenbenssamlande och jakt såväl på
. dessa öar, som på alla andra öar eller länder, som han till äfventyrs
kunde komma att framdeles upptäcka. Ljachof har icke själf
berättat om sina färder, utan hvad man därom känner har blifvit
med-deladt af köpmannen Protodjakonof, som åtföljde honom på hans
första resa. 1773 begaf sig Ljachof i båt till öarna och upptäckte då
en tredje ö, på hvilken man äfven fann mammuttänder. Här
kvarglömde en af manskapet vid afresan en kittel, hvilket gaf anledning
till öns senare namn »Kotelny i Ostrof», hvilket betyder »Kittel-ön».
Två år senare (1775) skickade styrelsen i Jakutsk en topografelev
Chwoinof att kartlägga alla tre Ljachof-öarna (sålunda äfven Kotelny).
Denne Chwoinof var på samma gång en »promyschlennik»
(elfenbens-samlare) hos Ljachof. Enligt Protodjakonof skulle han verkligen ha
varit på Kotelny, där upptäckt Zar-floden o. s. v., men enligt
Chwoi-nofs egen dagbok kom han aldrig längre än till Stora Ljachof-ön,
som han dock besökte tre somrar å rad.
Ljachofs monopol på elfenbenssamlande på de efter honom
uppkallade öarna hade menligt inflytande på vidare forskningar
därstädes, och först efter hans död inträdde bättre förhållanden. Hans
kompanjoner, köpmännen Ssyrowatskij, försökte genast att få
monopolet bibehållet för sig. I deras tjenst befann sig en småborgare
från Jakutsk, Jakob Sannikof, hvilken redan upptäckt ön Stolbowoi,
och hvilken nu 1805 öster om Kotelny uppdagade ön Fadejef,
uppkallad efter en promyschlennik med detta namn, som där uppförde
den första vinterhyddan. Det är knappast antagligt, att icke denna
förut varit sedd eller t. o. m. besökt af Ljachofs folk, ehuru man icke
har någon underrättelse därom, möjligen därföre att Ljachof ansåg det
ligga i sitt intresse att meddela så litet som möjligt om de öar, som
hörde under hans monopol. Följande år, 1806, upptäckte
Ssyro-watskijs promyschlenniks från Fadejef äfven den östligaste ön, som af
Ymer, 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
