Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först 14 dagar för att vid mynningen af Urassalach på öns vestsida af
drif-vedsstammar upptimra en af tre rum bestående hydda, hvilken äfven
försågs med bakugn; denna och en liten järnkamin uppvärmde det af Toll
och en kosack bebodda rummet, under det att ett rum för de fyra
promyschlenniks och en badstuga hvardera uppvärmdes med en på
jakutiskt vis uppförd kamin. Dessutom hopslogs af tre spruckna
drif-vedsbräder en så kallad vetka eller lätt båt, afsedd att tjenstgöra
vid öfvergången af floderna; den diktades i brist på annat med vax
från vaxljus. Den 6 juli var allt färdigt till rundresan kring ön,
och med 20 renar samt proviant för en månad bröt Toll upp. I
början var vädret vackert, och värmen nådde sin höjdpunkt den 14
juli med en temperatur af ll,i°, men därefter rådde mestadels dimma
och snö, mera sällan regn. På proviant led man icke brist, då en
mängd vilda renar skötos, och i öns största flod, Balyktach
(»Fiskfloden»), funnos en välsmakande lax och en sik-art. Man färdades
först till östra kusten, därefter långs denna norrut och, sedan norra
udden passerats, långs vestkusten mot söder. Från öns vestsida syntes
den 13 augusti norrut det redan af Saknikof sedda och nu efter
honom uppkallade landet, under form af fyra berg, som i öster voro
förbundna med ett flackt förland. Att Anjou ej såg landet, anser Toll
bero därpå, att dennes resor egde rum under den kalla årstiden, då
dimmor äro vanliga, i synnerhet öfver öppna ställen i isen.
Den 18 augusti, efter 43 dagars frånvaro, var man åter vid
bostaden i Urassalach, hvarifrån Toll gjorde utfärder långs återstående
delen af vestkusten, äfvensom till öns sydspets och ostkust. Den 8
september återkommen från dessa utfärder, måste han nu uppehålla
sig i hyddans närmaste omgifningar, emedan renarne behöfde hvila
och intet öppet vatten tillät att använda båten. Samlingarna
ordnades och inpackades, meteorologiska iakttagelser utfördes, och
förberedelser för hemfärden försiggingo. Renarne, som under sommaren
blifvit feta, magrade nu ånyo och en del måste nedslagtas medan de
öfriga erhöllo jukkola till föda; »de vande sig snart till den grad vid
detta animaliska födoämne, att de med glupskhet störtade sig öfver
detta foder». Den 26 okt. började återtåget söderut med två
hund-och åtta renslädar, på hvilka voro packade samlingarna samt proviant
för 6 menniskor, 28 hundar och 30 renar. Den 28 vid 30 graders
köld besteg Toll öns högsta berg, Malakatyn, som reser sig 332
m. öfver omgifningen och 385 m. öfver hafvet, och man begaf sig till öns
sydöstra del, hvarifrån öfverfarten till Ljachof-öarna skulle ega rum. Här
var det en ren tillfällighet att man icke förlorade hela renhjorden, ty då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
