Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saigaantilop, ullhårig noshörning,
vildhäst, mammut.
Sålunda en fauna, som i hög grad afviker från den i dessa trakter
nu lefvande. Mammuten och den ullhåriga noshörningen äro
fullständigt utdöda, myskoxen finnes ej längre i gamla världen,
bison-oxen endast på inskränkta områden. Saigaantilopen, vildhästen, bruna
björnen och tigern träffas först sydligare eller i andra trakter o. s. v.
Såsom vi ofvan sett, angifva de växtlemningar, som förekomma i
samma lager, äfven ett något varmare, ehuru visserligen allt jämt
mycket tempereradt klimat. Då nu dessa lager hvila på stenisen,
som tvärtom talar om kallare förhållanden, kan man sålunda
angifva följande klimatförändringar härstädes under den kvartära
tiden:
Först var ett kallt (istids*) klimat rådande, under hvilket
stenisen bildades. Därpå inträdde varmare förhållanden, under hvilka
stenisen till stor del eroderades och smälte, tills öfver återstoden
slutligen bildades ett vegetationstäcke, sjöar etc. Växtligheten
utgjordes af al, vide och dvärgbjörk o. s. v., af hvilka mammuten, den
ullhåriga noshörningen och andra af de ofvan anförda växtätande
djuren lifnärde sig, medan de å sin sida utgjorde byte för ofvan
anförda rofdjur. Sedermera har klimatet åter blifvit kallare.
I fråga om de mammutförande lagrens ålder i förhållande till
istiden, så hänföras de af Toll till den yngre postglaciala tiden
(»jungpostglaciah). I Europa är emellertid till dato ingen
mammut-lemning funnen i någon verkligt postglacial bildning, d. v. s. i en
a flagr in g afsatt efter isens sista utbredning, medan däremot
mammut-lemningame äro utmärkande för de interglaciala aflagringarne. Det
finnes ingen anledning att antaga, att det skulle förhålla sig på annat
sätt i Sibirien, och man torde därföre, i motsats mot Toll snarast
böra antaga, att stenisen uppkommit under den första stora
nedisningen, och att mammutlagren äro afsatta under en därpå följande
varmare period, samtidig med Europas interglaciala. Dessa
lager skulle sålunda vara af mycket ansenlig ålder, men det är ju icke
märkligare, att de kunnat bibehålla sig, än att så skett med den
underliggande, från den första nedisningen härstammande stenisen.
I fråga om dennas bildning menar Toll, att den är att anse
såsom rest af en forntida inlandsis, som haft sitt ursprung från
längre norrut belägna trakter. Oss förefaller det snarare, som
vore stenisen att uppfatta såsom härrörande af snö- eller firnmassor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
