Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Novaja Semlja under forna tider undergått, samt de verksammaste
geologiska faktorer, som influera på landets nuvarande ytformer.
Utan att inlåta mig på någon detaljerad beskrifning af de af oss
undersökta trakternas orografi, som först blir fullt tydbar när alla
iakttagelser blifvit sammanställda, så att en ny karta på grund af
desamma blifvit upprättad, vill jag här endast framhålla den skarpa
motsatsen mellan Novaja Semljas konfiguration söder om Namnlösa
viken och norr om densamma, åtminstone till förbi Matotschkin Schar.
Det senare området har att uppvisa skarpt begränsade bergkammar
med en höjd af omkring 1,200 m, ett äkta alplandskap, hvars
toppar ofta bilda utgångspunkt för glacierer. Söder om Namnlösa viken
däremot träffas ett område med obetydligare höjder, hvilkas orografiska
karakter är relativt enkel: landet höjer sig mot det inre såväl från
hafsstranden som från floddalarne i terrasser, på hvilka finnas låga
kullar, utsträckta i bergarternas strykningsriktning och öfvervägande
bestående af sandsten; de högsta punkterna inom detta område torde
knappast nå upp till 600 m. Äkta glacierer saknas här helt och
hållet, i. deras ställe finnas allestädes i landets inre omfångsrika
firnområden, hvilkas orörliga ismassor stupa ned med branta väggar
mot floder och bäckar. Terrängformerna i denna del af Novaja
Semlja erinrade mig lifligt om landskapets karakter inom den för
mig välbekanta Donezkammen.
Motsatsen mellan Novaja Semljas norra och södra delar är så
påfallande, att den tilldragit sig alla de forskares uppmärksamhet,
hvilka besökt öns kuster. Höfer, som deltog i Wilczeks expedition,
och som antog, att öns hela sydbälft bestode af devoniska bergarter,
sökte förklara förhållandet genom att antaga, att trakten kring
Matotschkin Schar skulle blifvit högst upplyftad, hvarvid en brottlinie,
betecknad af sagda sund, skulle hafva uppstått. Höfkr grundade
detta antagande på iakttagelser vid Matotschkin Schar och Svampviken
å ena sidan samt vid Kostin Schar å den andra, hvaremot han icke
hade uftgon kännedom om den mellanliggande delen. Af våra
undersökningar mellan Namnlösa viken och Gåslandet samt mellan
Karmakuly och Kariska hafvet framgår emellertid, att härstädes
förekomma yngre aflagringar (permo-karbon), som till åldern
mot-svara den s. k. artinsk-etagen i det vestra Uralområdet.
Inom nämnda trakt äro uteslutande sandstenar och skiffrar af
ofvan anförda ålder för handen, och på grund af deras ytterst
intensiva veckning samt ofta upprepade förkastningar, återkomma
samma lager flera gånger och kunna iakttagas i talrika profiler. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
