- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 16 (1896) /
147

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppkomna salta reliktsjöns södra del en landtunga, som delar
densamma i två olika delar.

Norr om viken finnes en annan ö, hvars södra ände redan
genom en uppdämning blifvit förbunden med fastlandet, under det att
en dylik vid norra änden ännu endast delvis når öfver vattenytan.

Liknande företeelser återkomma äfven längre norrut, hvarvid
fördämningarnes riktning, såväl i fråga om dem, som afstänga viken,
som om dem, hvilka förbinda öarne med fastlandet, är den mest
olikartade. Utan tvifvel erhålla dessa förhållanden sin naturligaste
förklaring om vi ställa dem i samband med strandliniens
förskjutning, och därmed harmoniera fullständigt de förändringar i
strandkonturen, om hvilka man erhåller kännedom genom jämförelse
mellan uppgifterna från det 16:de århundradet och de nutida
förhållandena. Jag vill endast erinra om det i högsta grad viktiga
sakförhållandet, att Amiralitetshalfön på Barexts’ tid var en ö, under det
att den nu genom ett näs sammanhänger med fastlandet. Tyvärr
har jag icke i Pachtussows anteckningar funnit några uppgifter om
de ofvan beskrifna öarna i Kariska hafvet, men då han seglade förbi
dem flere kilometer utanför kusten, är det väl troligt, att han tog
dem för en del af fastlandet.

Att ytterligare ingå på någon detaljerad karakteristik af Novaja
Semljas nuvarande ytbeskaffenhet vill jag här ej inlåta mig på.
Endast det må anmärkas, att allestädes utanför de postpliocena marina
aflagringamas område förvånas ögat af den nästan totala frånvaron
af någon växtmatta; i stället ser man allestädes sten, vare sig under
form af klippor eller skarpkantiga skärfvor. Is, snö och sten äro
öfverallt rådande och förläna landskapet något ytterst dystert. Detta
förklaras å en sida däraf, att Novaja Semljas bergarter alla lätt
falla sönder i skärfvor, hvarvid de finare partiklarna föras långt
bort. De verksammaste geologiska krafterna härvidlag äro
tempera-turvexlingar och vinden. För att lemna ett begrepp om huru stor
temperaturskillnaden kan vara mellan luften och det öfversta
fritt-liggande stenlagret samt huru förstörande den för det samma
följaktligen måste verka, må här meddelas en betecknande iakttagelse, som
gjordes den 14 augusti vid den sjette tältplatsen på vår färd till
Kariska hafvet. Lufttemperaturen på en kulle var + 3°, i floddalen
+ 6°, på bäckens södra sida på svart skilfergrus + 23°, 15 cm djupt
i samma grus + 8,r>°, medan vid 20 cm möttes ett fruset lager,
hvars mellanrum voro fyllda med is.

Beträffande vindens inflytande har jag redan i det föregående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1896/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free