- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 16 (1896) /
152

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

annan gjorda forskningsresor. Bland andra viktiga monument voro
de fem stenar med inskriptioner, som upptäcktes under en af
Katarina II föranstaltad expedition, beskrifna — tillika med de förut
kända — i den berömde Pallas’ arbete »Neue nordisehe Beiträge>
1793. Två nya inskrifter — sedan icke återfunna — blefvo kända
genom G. Spasskys forskningar 1818. Några stapplande försök
till tydning af de på de ifrågavarande stenmonumenten — som
tydligen voro grafstenar — förekommande inskrifterna gjordes, bland
de viktigaste det af den berömde Klaproth i ett till Société asiatique
i Paris lemnadt meddelande 1822, sedan omtryckt i >Mémoires
rela-tifs å 1’Asie» 1824. Sedan tyckas de sibiriska inskrifterna en tid
bortåt fallit i glömska, tills M. A. Castrés på sin forskningsresa 1847,
under sökande efter de af Pallas och Spassky upptäckta, fann en
hittills okänd inskrift, en upptäckt, som sedan följdes af andra. Att
dessa minnesmärken och inskrifter härstamma från en i dessa
trakter en gång förekommande kirgisisk befolkning, skulle först senare
med visshet ådagaläggas. Under tidens lopp gjordes sedan i
anledning af och i sammanhang med Castréns forskningar ännu några
nya fynd. Genom det på N. Martianofs initiativ grundade museet i
Minusinsk (1874) fingo de sibiriska undersökningarna en medel- och
stödjepunkt, och nya fynd gjordes tid efter annan och offentliggjordes
särskildt genom den om Sibiriens utveckling varmt nitälskande N. M.
Jadrintsef, ett namn, som vi sedan skola återfinna på tal om
inskrifterna från Orkhon.

1887 utsände Arkeologiska sällskapet i Helsingfors till distriktet
och staden Minusinsk en expedition för att samla och kopiera de
sibiriska inskrifterna och i öfrigt studera dessa trakters arkeologi,
särskildt i syfte att kunna afgöra, om det möjligen varit finska folk,
som varit bärare af den genom ifrågavarande monument
karakteriserade kulturen. Expeditionen företogs på initiativ och under
ledning af finske statsarkeologen J. R. Aspelin. Under denna resa tog
man teckningar och pappersaftryck dels af de till Minusinsk bragta
och i dess museum förvarade inskrifterna, dels af en del monument,
som expeditionen upptäckte eller återupptäckte i trakterna omkring
Jenisseis öfre lopp. Under en förnyad expedition 1888 undersöktes
några andra i ett vestligare område (sydöstra delen af nuv.
guverne-mentet Tomsk) samt flera söder om Sajanska bergskedjan omkring
Jenisseis källflod Ulu-kem, delvis på kinesiskt område (bland de
half-vilda sojoterna), befintliga inskrifter. Det var 22 inskrifter, som
expeditionen 1888 antingen upptäckte eller återfann, till största delen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1896/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free