Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Mongoliet omkring Ulu-kem och dess bifloder. Hela antalet
inskrifter, kopierade för finska Arkeologiska sällskapets räkning under
de båda expeditionerna 1887—88, utgör 32. Resultaten af dessa
forskningar äro nedlagda i ett arbete1 af J. R. Aspelix, men under
dennes frånvaro utgifvet af O. Dokker. Arbetet innehåller, förutom
typografisk text af de 32 inskrifterna samt fotografiska reproduktioner
af en del af dem (1, 6, 12, 14, 2l, 24, 27, 30), en inledning med
historik öfver deras upptäckt.
De ifrågavarande monumenten utgöras nästan uteslutande af
större eller mindre stenblock, företrädesvis använda som grafmärken,
hvarför de merendels förefinnas på eller i grannskapet af grafkullar
(tumuli), ofta till stort antal på ett dylikt af tumuli bestående
graf-fält. Stenarne äro delvis skulpterade med olikartade mennisko- och
djurfigurer o. s. v.; äfven större scener från jakt- eller krigarlifvet
förekomma afbildade. De dessutom inristade inskrifterna äro skrifna
på ett alfabet, som på grund af materialets beskaffenhet har
kommit att förete en yttre tillfällig likhet med de nordiska runal fabeten
(se fig. sid. 179), hvarmed det, som sedan skall visas, icke har något
historiskt samband. Skriften går — det fann man mycket tidigt —
från höger till venster, och orden äro åtskilda medels ett af två
vertikalt stälda punkter bestående skiljetecken. På grund häraf
kunde man också uppgöra en ordförteckning utan att känna språket,
hvilket skett genom O. Donner2.
Det var klart att dessa inskrifter på okändt alfabet och språk
skulle locka till allehanda gissningar och tolkningsförsök, och det
ena äfventyrligare än det andra har sedan 1889 sett dagen. Det
blef prof. Vilhelm Thomsen i Köpenhamn förbehållet att lösa gåtan,
men detta i en mycket större utsträckning och med ett mycket
större och viktigare material än som 1889 genom ofvannämda
publikation var den lärda världen bekant. Jag går nu att lemna en
öf-versikt af detta nya material samt i korta drag redogöra för
upptäckten däraf.
Redan 1889 hade den ofvan omtalte N. M. Jadrintsef från
Ir-kutsk föranstaltat en expedition till de trakter af norra Mongoliet,
som ligga ungefar rakt söder om Baikal-sjön. En samling ritningar
och andra föremål från denna expedition, som voro utställda vid åttonde
arkeologkongressen i Moskva 1890, framkallade hos där församlade
1 Inscriptions de 1’Jénisséi recueillies et publiées par la Société Finlandaise
d’Archéologie. Helsingfors 1889.
* Wörterverzeichniss zu den Inscriptions de 1’Jénisséi. Helsingfors 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
