Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delser alluderas just i våra inskrifter I O 22—24 = II O 18—20,
jfr 1 S 5-9 = II N 4-7.
Efter farbrodern Me-tchWs död kom brorsonen Kiue-te-kix (turk.
K1’l*tigin 1. -tegin, d. v. s. furst Klvl, se ofvan), son till Ku-tu-lu, till
styret, anföll och dödade Me-tchcue’s söner, satte sin äldre broder
Me-ki-lien, som tog titeln Pi(t)-kia hho-han, d. v. s. på turkiska Bilgä
qagan, den vise khanen, på tronen. Det torde ha sitt intresse att
nämna, att det namn, han såsom khan inom sin hord bar, var
Siao-scha(t) ’den yngre schad’, emedan detta synes vara ett sätt att
uttrycka hvad som i den turkiska inskriften (I O 13—14. Il O 12)
benämnes som schad, ett slags hög värdighet bland turkarne. Khanen
gaf åt den yngre brodern Kcl-tigin befälet öfver hela arméen.
Kiue-te-kin hade genast efter Mb-tch’ues död låtit ombringa alla,
som stodo i hans tjenst, utom sin broders, khanens, svärfar Tux-yo-ku
(turk. Tonjuquq II S 14). Denne, som hade mycket stort anseende,
förordade en fredlig politik, rådde följaktligen till fredsslut med Kina, på
samma gång han med bestämdhet motsatte sig ett förslag af khanen
att befästa sitt residens med murar samt resa tempel helgade åt
Buddha och Lao-tseu. Det torde vara af intresse att ordagrannt
återge de grunder, som Tun-yo-ku enligt de kinesiska annalerna anfört:
»alla Tu-kiue tillsammans kunna inte hålla stånd mot Thang
(kineserna); de förra, som äro i stridstillstånd och hvilkas antal är en på
hundra (kineser), söka vatten och betesmarker, hänge sig åt jakt,
hafva icke fast bostad och öfva sig i krig. Då de känna sig starka,
rycka de fram; om de tro sig svaga, fly och dölja de sig. På det
sättet bli kinesernas talrika trupper utan nytta för dem. Om ni nu
innesluter er i en befäst stad och en gång besegras, så kan ni
inte undgå att blifva deras fånge. Beträdande Buddha och Lao-tseu,
så lära de menniskoma mildhet och ödmjukhet; men det är ingen
lära för krigare.»
Me-ki-lien gillade dessa skäl och inledde 718 med Kina
underhandlingar om fred, som afböjdes af den kinesiske kejsaren, hvilken
började krigsoperationer mot turkarne. Dessa besegrade emellertid
i grund kineserna och deras makt var mycket stor. Nu gick Kina
in på fred 721. Men de ständiga beskickningar, som afgingo till
det kinesiska hofvet för att återupptaga de underhandlingar om
inledande af giftermålsforbindelse mellan den turkiske khanen och en
kinesisk prinsessa, hvil ka redan Me tch’ue för sin räkning, men utan
framgång, påbörjat, blefvo länge utan resultat, ehuru Me-ki-lien årligen
sände en af sina högsta funktionärer för att egna kejsaren sin hyllning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
