Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har t. o. m., i synnerhet i sina tidigare skrifter, påpekat betydelsen
af hufvudskålens hjässvy — hans »norma verticalis» —, hvarvid han
gör skillnad mellan den »fyrkantiga» formen hos mongolerna och
den »från sidorna tilltryckta» hos negrerna. Oaktadt det sålunda må
erkännas, att han äfven stundom tog i betraktande hela hjärnskålens
form, kan det å andra sidan ej heller förnekas, att han företrädesvis
fäste sig vid pannans och ansiktets beskaffenhet. Han har själf
beslämdt framhållit delta i sitt ofvannämnda förnämsta kraniologiska
verk, »Decas collectionis suæ craniorum diversarum gentium illustrata»
(1790—1820). Han säger nämligen uttryckligen, att af hela kraniets
stomme pannbenet och käkbenen äro de viktigaste och minst
varierande, de bakre delarne af skallen däremot af mindre betydelse, mera
växlande. Denna hans åsikt och uppfattning bekräftas äfven på det
otvetydligaste af de talrika afbildningarna i samma hans verk. Af
alla de 60 figurerna öfver kranier i dessa hans dekader äro
nämligen icke mindre än 40 tagna i half profil, de öfriga i ren profil
eller en face och ingen enda i hjässvy. Häraf framgår ju tydligt, att
Blumexbach vid sina forskningar sökte och såg företrädesvis det
fy-siognomiska i kraniets och särskildt dess ansiktsdélars utseende eller,
såsom jag förut yttrat, »det typiska i dess fysiognomi». Det bekräftas
ock däraf, att han, så vidt man vet, nära nog aldrig använde
mätningar, hvarken vid undersökning eller beskrifning af sina kraniers
formolikheter.
Det säkraste beviset för, att Blumenbach icke uppfattade och upp-%,
skattade betydelsen af kraniernas hjässvy, är dock den
omständigheten, att han under sina fem varieteter sammanförde folk, hvilkas
kraniers hjässvyer,d.v.s.deras längdbredd-indices, äro hvarandra ytterst
olika. Han’uppfattade sålunda sin »kaukasiska» varietet såsom
enhetlig, likaså sin amerikanska, malajiska och mongoliska, och
sammanförde under den sistnämnda sådana motsatser som eskimåer och
lappar.
Om det således efter en samvetsgrann och fördomsfri granskning
icke gärna låter sig göra att tillerkänna Blumenbachs verksamhet någon
egentligen epokgörande betydelse, så må det dock erkännas, att han
var den förste, som vid försöken att utforska menniskorasernas
egendomligheter äfven på allvar bemödade sig att taga kraniet med i betraktande.
Blumenbach, som sålunda har förtjänsten af att hafva framhållit
kraniets betydelse för den antropologiska forskningen, lyckades dock,
oaktadt sina långvariga, samvetsgranna undersökningar, icke att finna
och tillgodogöra sig någon verklig ledtråd, någon ledande grundtanke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
