Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått fast fot å sidoområdena. Att man aldrig från löpgrafvarna
fullständigt eröfrar fästningen, torde komma däraf att, för att fullfölja
bilden, naturen icke är en feg kommendant, som ger sig, om än
utanverken blifva eröfrade.»
Om vi nu, yttrar von Bahr vidare, återvända till vårt egentliga
ämne, så torde vi med rätt kunna säga, att den jämförande
antropologien ändtligen kommit ut ur de förut fattade meningarnas
stadium för att öfvergå till den strängare undersökningens. Linnés,
Buffon’s, Hunter’s, Zimmermann’s indelningar af menniskosläktet i stora
grupper skall ingen vilja anse vara mer än snillrika »apergus». »Men»,
säger von B a ra, »är det att gå för långt, om man påstår, att äfven
Blumenbach, huru mycket honom än tillkommer förtjänsten att hafva
bragt fram medlen till undersökningen och så litet man än får
underkänna hans allvarliga grundlighet, dock trodde sig kunna gifva
mera än hans medel medgåfvo och man öfverhufvud taget kunde
gifva? För hans indelning af menniskoraserna i fem stora raser låg
uppenbarligen den tanken till grund att leda härstamningen från en
enda grundform och att således lära känna mensklighetens historia
i dess största omfång.» ... »Jag behöfver icke erinra om
motsägelserna mot Blumknbachs enkla uppfattning, så som de afgjordt gjorde
sig gällande med hänsyn till Polynesien och Amerika, ej heller om
försöken att helt och hållet förneka stamolikheterna, för att bevisa,
att den fasta utgångspunkten eller åtminstone ariadnetråden till
ledning i denna labyrint ännu felades.»
Sedan von Bahr därefter framhållit, att de försök som gjorts att
gruppera menniskoma efter språken, så aktningsvärda och
intressanta de än kunna vara, ändock icke kunna leda till målet, emedan
folken kunna och i själfva verket äfven ej sällan hafva utbytt sitt
ursprungliga språk mot ett annat, yttrar han:
»Det ferment, som de RETzius’ska undersökningarna infört i den
jämförande antropologien, synes mig framför allt bestå däruti,
att han icke spörjer efter den ursprungliga härstamningen, men
ådagalagt och genom mätningar och siffror åskådliggjort, huru olika
kranierna kunna vara hos folk, hvilkas språk allmänt betraktas
såsom besläktade och utan tvifvel måste betraktas såsom sådana.»
Den jämförande antropologien måste, säger von Bahr, liksom hvarje
annan på iakttagelse grundad vetenskap börja med undersökning af
enskildheterna för att sedan därur draga allmänna slutsatser. »Det
var», säger han, »utan tvifvel ett af de betydelsefullaste framsteg,
som den jämförande antropologien gjort, då Retzius fäste uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
