Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
museum ödeläde hela denna samling jämte alla de dyrbara svenska
kranier, hvilka utgjort materialet för min faders framställning af
nordbornas kranieform. Det var äfven nära, att den oersättliga samling
af kranier från vår stenåldersperiod, hvilka vid skilda tillfällen med
stor möda och omsorg insamlats af B. E. Hildebraxd och G. von
Dcbkx, af H. Hildebrand, Oscar Montkuus och mig och hvilken
samling är deponerad i Karolinska Institutets anatomiska museum, blifvit
lågornas rof. Lyckligtvis blef den räddad. Sedan åratal tillbaka är
jag sysselsatt med ett omfattande arbete öfver dem. Det är i
sanning på tiden, att dessa dyrbara kranier i bild och mått bevaras åt
eftervärlden; ingen vet, när olyckan åter kan vara framme. Dessa
kranier hafva tillhört våra förfäder, de äldsta bebyggarne af Sveriges
jord, åtminstone de äldsta vi känna till. De lemna, såsom redan
förut framhållits, intressanta vittnesbörd om det forna svenska folkets
raskarakterer och härledning.
Hvad åter Sveriges nutida bebyggare angår, så har det, då
G. von DL’bkn’s påbörjade arbete öfver dem icke såg dagen, blifvit en
allt mera brännande fråga alt egna dem en omfattande antropologisk
undersökning. För min del har jag aldrig släppt denna fråga ur
sikte och har från åtskilliga håll erhållit uppmaning att gripa den
an, men jag har, strängt sysselsatt som jag varit, alltjämt ryggat tillbaka
därför, väl vetande, att den som tager upp denna forskning på fullt
allvar, måste däråt egna mycken tid och mycken möda. Flere andra
forskare hafva haft för afsikt alt egna sig åt arbetet på detta falt.
Sålunda är det mig bekant, att professor C. M. Fi’rst sedan flere år varit
betänkt på att sälta en dylik undersökning i gång, men äfven han
synes genom andra göromål hafva blifvit hindrad. Den bekante
ba-densiske antropologen d:r Otto Ammon har för ett par år sedan
meddelat, att han ämnat besöka Sverige för att utföra en omfattande
undersökning i denna riktning. Han har dock tills vidare själfmant afstått
därifrån, och jag kan ej annat än här tillägga ordet »lyckligtvis *. För
det land, där Anders Retzius verkat, hade det icke varit till heder,
om denna undersökning blifvit utförd af en utländsk man.
Vetenskapen är visserligen internationell, men det finnes vetenskapliga
spörsmål, som äro i viss mån nationella, och det finnes »minnen som
förplikta». Här föreligga just ett sådant spörsmål och ett sådant
minne.
Den svenska antropologiska forskningens vänner böra följaktligen
vara ledamoten af detta sällskap och af dess styrelse doktor \Y.
Hultkkantz förbundna, därför att han upptagit och framställt frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
