Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma afsikt härstädes, nämligen det som utfördes af Nordexskiöij>
och Palandkr 1873. För att undgå de motigheter, som mötte Parry,
ville Nordenskiöld utföra isvandringen så tidigt på året, att isfälten
norr om Spetsbergen ännu vore obrutna, och det var för detta
ändamål nödigt att öfvervintra vid så hög breddgrad som möjligt
Därtill ville han såsom drugare använda renar, hvilka han ansåg
bättre egnade för detta ändamål än hundar. Denna expedition
förföljdes dock från första stund af ständiga motigheter. Dels blef
densamma af isförhållandena tvungen att öfvervintra vid Mosselbay
i stället för på Sjuöarna, såsom ursprungligen ämnadt var, dels
lyckades alla de medförda renarne så när som på en enda att springa
bort, dels måste proviantransonerna nedsättas, emedan de båda ej för
öfvervintring afsedda transportfartygen likaledes innestängdes af isen,
så att dessas besättningar måste underhållas o. s. v. Detta oaktadt
gjordes på våren ett försök att framtränga norrut, men då man
hunnit till Phipps ö, den största af Sjuöarna, visade sig isen norr
därom så hoppackad och upptornad, att det under rådande
förhållanden var omöjligt att komma vidare. Hade man, såsom ämnadt
var, lyckats komma till Sjuöarna redan på hösten, och där
öfver-v inträt, skulle denna expedition helt visst äfven kunnat inregistrera
en uppnådd hög breddgrad bland sina i öfrigt ovanligt rika
vetenskapliga resultat.
Långs Grönlands ostkust har egentligen endast den andra tyska
polarexpeditionen under K. Koldkwey 1869—70 under senare tid
försökt framtränga mot polen. Man skulle här enligt Petermanxs
mening hafva bästa utsikter att uppnå det af honom så ifrigt
förfäktade öppna polarhafvet, hvaraf dock ingen skymt kunde skÖDjas.
Däremot lyckades man 1870 på slädar nå till 77° n. br., och
expeditionen hemförde mycket viktiga vetenskapliga resultat, man hade
upptäckt den stora Kaiser Franz Josefs fjorden m. m.
Så många flere försök hafva i stället skett längs vestkusten af
Grönland genom Smiths sund, äfven här till en början i förhoppning
att träffa det öppna polarhafvet. Det var antagligen dåvarande kapten
E. A. Ixolkfield, som gaf anledning, härtill under den märkliga
expedition 1852, då han på fartyget »Isabella» skulle bringa proviant
till den Franklinska efterforskningsexpeditionen under sir Edward
Belciikr. Utan att möta någon nämnvärd is hade man den 21 aug.
hunnit till Kap York. Men under det att det här var mycket
vinter-likt, visade sig landet längre norrut mera snöfritt, och den 27 hade
Ixglkfikij) hunnit till 78° 28’. Vattnet var nästan isfritt, ett rikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
