Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Sällskapets förhandlingar.
Sammankomsten den september 1896.
Ordförande: riksantikvarien H. Hildebkand.
Ordföranden tillkännagaf att till utländske ledamöter af sällskapet
invalts Museiinspektör K. Bahnson i Kjöbenhavn och Geheimrath A. Bastian
i Berlin, till korresponderande ledamot hr R. Pabkinson i Ralum, Nya
Pommern, samt till ledamöter grosshandlaren H. Ahrenbkrg, redaktör G.
Aldén, med. d:r C. A. V. Flensburg, grosshandlaren Fr. Gullberg,
underlöjtnant A. Hultkrantz, professor K. F. Johansson, e. o. hofrättsnotarien
G. Kant, med. kand. L. Moberg, v. häradshöfding J. Montgomery, fru H.
Montgomeby, ingeniör C. Ramström, doktorerna H. B. Santksson, T.
Sjögren, T. Stenbeck och F. Svensson, v. häradshöfding Hj. v. Sydow och
assessor Hugo v. Sydow.
Vid sammankomsten förelåg till utdelning häftet 3 af Ymer för 1896.
Ordföranden, hvilken jämte professor A. G. Nathorst representerat
sällskapet vid d:r Fridtjof Nansens hemkomst till Kristiania, framförde till
detsamma Nansens tack för att det kallat honom till sin hedersledamot
samt omtalade att Nansen erbjudit sig att inför sällskapet framdeles hålla
ett föredrag om sin färd.
D:r N. Hartz från Kjöbenhavn lemnade därefter en skildring af 1891
—1892 års danska expedition till Os i hvilken han deltagit.
Efter några orienterande anmärkningar om de danska forskningarna
på Grönland, hvilka nu under nära två årtionden genom expedition efter
expedition gjort den danska delen af detta land till den i alla afseenden
bäst kända inom polarområdet, öfvergick han till en framställning af
ofvan-nämnda expeditions förlopp. Ombord på ångfartyget »Hekla» från
Töns-berg afseglade den i juni 1891 till Ostgrönland, för att där aflemna en
öfvervintringsexpedition. Svåra isförhållanden m. m. föranleddde emellertid,
att äfven fartyget måste öfvervintra, men detta medförde å sin sida, att
Grönlands och kanske världens största fjord, det 280 km. långa »Scoresby
sund», blef noga utforskad.
Föredraganden omtalade i korthet dess geologi — stora basaltmassor,
växtförande jurabildningar, urberg etc. —, dess djurvärld med myskoxar,
renar, isbjörnar, fåglar m. m., dess växtvärld, rikare och kraftigare
utbildad inne i fjordens botten, än man haft anledning vänta efter hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
