Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordföranden meddelade vidare, att professor G. Retzius till sällskapet
öfverlemnat en summa af 3,000 kronor, som sällskapets styrelse eger att i
män af behof använda till betackande af kostnader för de af styrelsen
beslutade antropologiska undersökningame öfver svenskarnes hufvudskålsform,
kroppslängd, hår-, hud- och ögonfärg m. m.
Professor A. G. Nathorst höll därefter ett pä annat ställe i detta
häfte (sid. 267—286) återgifvet föredrag om polarforskningens närvarande
ställning och förslag till en svensk polarexpedition. Efter föredraget
begärdes ordet af frih. A. E. Nordenskiöld, hvilken förklarade sig på det
allra lifligaste intressera sig för att den nu framlagda planen komme till
utförande, ty densamma vänder sig just till de kanske intressantaste delar
af det arktiska området, som ännu återstå att utforska. Han slutade med
att lyckönska föredraganden till att redan lyckats erhålla en grundplåt till
expeditionen.
Professor O. Moktklius redogjorde därefter i stora drag för
förhållandet mellan germaner och slaver.
Oaktadt de sparsamma uppgifter, som lemnas af de gamle
skriftställarna, är det dock möjligt att skönja de förnämsta folkstammarnas
fördelning i Europa kring vår tideräknings början. Keltei^na egde under
romersk öfverhöghet vestra och en stor del af mellersta Europa, germanerna
Tyskland, utom de sydligaste, keltiska delarna, samt Skandinavien, under
det att slaverna lefde i länderna öster om dem. Under folkvandringarnas
tidehvarf skedde en stor förskjutning i de olika folkstammarnas utbredning.
En af de viktigaste var slavernas vandring mot vester och söder. Åt det
senare hållet nadde de Balkanländerna och trängde ända ned i det
sydligaste Grekland, åstadkommande en uppblandning af det gamla helleniska
blodet af sådan omfattning, att mången velat i vår tids greker se
helleni-serade slaver.
Mot vester utbredde de sig öfver Nordtyskland ända fram till Holstein
och Elbes nedre lopp, och det är en af det sista årtusendets
märkvärdigaste företeelser att se, huru under yttre och inre kamp det germaniska
elementet steg för steg åter har tagit öfverhögheten öfver dessa det norra
Tysklands länder, i sig assimilerande slaverna såväl i politiskt som socialt
och språkligt hänseende, så att vestgränsen för Nordtysklands icke
germani-serade slaver nu ej ligger vid Nordsjön, utan i Weichseltrakten.
Detta slavernas framträngande och förtvskande har nog i hög grad
bidragit till den nuvarande stora skillnaden inellan danskarne i
Sønderjylland och deras sydliga grannar. Ännu ett par hundra år efter vår
tideräknings början kan olikheten mellan de norr och söder om Eider boende
stammarna ej hafva varit större än olikheten mellan Sønderjyllands och
Nörrejyllands innebyggare, eller mellan dem och de danska öarnas folk.
Alla hörde då till sanima folkgrupp. Nu äro de ena fortfarande rena
germaner, men de andra till stor del slaver, som visserligen tala tyska
och betrakta sig som tyskar, men som äro väsentligen olika de rena
germanerna.
Tiden för slavernas framträngande mot vester har hittills ej varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
