- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
46

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Första stadiet. — Handölsissjön.

O

De stora fjälldalar, som sträcka sig mellan de söder om
Ann-sjön belägna fjällen, tyckas vara de trakter af Jämtland, hvarest
tidigast isfritt land i någon större omfattning uppstått. Väl utbildade
strandbildningar ha här af Högbom1 iakttagits mellan Bunnerfjällen i
öster, Bunnerstötarne i söder och Håleggen i vester samt utmed
Handölselfvens vidsträckta dalgång. På Snasahögarnes sluttningar
har jag själf sett issjösediment af stor utsträckning. Högboms
mätningar gifva vid handen, att hvad man kunde kalla Handölsissjön
under handölsliniens bildning stod c. 885 m. ö. h. och dämdes af
en landis, som ej kunnat ega en mäktighet af mindre än c. 400 m.
Till Handölsissjön har allt smältvatten inom trakterna från
Sy-larne i söder, Kyrkstensfjäll i öster och de norska gränsfjällen i
vester, jämte det, som kom från landisen själf, flutit, hvarför en
betydande vattentillförsel kan antagas hafva egt rum, något som också
styrkes af den stora omfattning issjösedimenten synas hafva i nämnda
trakter. Med den ringa kännedom man ännu eger om denna issjö
och med den nästan fullständiga obekantskap med områdets
topografi som råder, är det icke möjligt att uttala någon mening om
afloppets läge. Endast det kan sägas, att vattnet måste ha runnit
åt vester. Ej heller kan det ännu klargöras, i hvad förhållande de
kring Vallbo, utmed Vålån och dess förgreningar iakttagna
terrasserna stå till Handölsissjön. Huruvida längre norrut issjöar samtidiga
med denna funnits, är ännu helt och hållet okändt. Den nedan
något närmare omtalade Anjeissjön skulle möjligen kunna tänkas såsom
åtminstone delvis samtidig.

Andra stadiet. — Ånnissjön, Anjeissjön och Kallissjön.

Vid Åre och vid Hålland, på det senare stället vid en
nivelle-rad höjd af 561,7 m. ö. h., är en väl utbildad issjöterrass iakttagen.
Med stöd häraf samt på grund af förekomsten af en annan
strandbildning, nämligen hvarfvig issjösand kring Enafors på c. 555 m. ö. h.,
och på grund af förekomsten af en på större djup afsatt bildning,
hvarfvig issjölera, 535 m. ö. h. vid Medstugusjön har jag vågat
försöket att upprita konturerna af den sjö, Ånnissjön, i hvilken de

Isdämda sjöar, s. 580.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free