Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådana bildningar förekomma väl utbildade t. ex. vid det nuvarande
Kistafallet i Jämtland. Rakt under den c. 35 m. höga forsla
branten finnes en ganska stor, nästan rund och ej obetydligt djup
damm, tydligen en storartad jättegrytbildning, uppkommen genom
nedstörtande vattenmassors eroderande kraft. De nu i sina hufvuddrag
skildrade förhållandena äro af den art, att endast en stor elf kan
ha frambragt dem. Då därtill lägges att Kallissjön med nödvändighet
här måste haft sitt utlopp, synes ju allt vara i sin ordning, såvida
icke afloppets passpunkt befunne sig c. m. för lågt. Hvarpå detta
beror kan nu ej säkert afgöras. Närmast är väl att tänka på att
en isbarrier, liksom under Anjeissjöns tid, fyllt vestra delen af
Anjans dal och att afloppet gått fram öfver eller omkring
densamma. Häremot talar kallsjöliniens skarpa begränsning, som är
svårförenlig med antagandet af ett aflopp öfver eller invid en
isbarrier, som väl måste anses ha varit i någon mån föränderlig. Mot
en uppdämning genom is talar ock den förut omnämnda frånvaron
af refflor i den riktning, en dylik barrier tyckes fordra. Ännu
vanskligare synes antagandet, att dalgången skulle nederoderats c. 30 m.,
ty till en ^å betydlig erosion finnas inga tecken, och om den egt rum,
borde strandmärken, angifvande sjöns sänkning, ha påträffats. Prof.
Hög bom har för mig framhållit, att man kunde ifrågasätta, om ej just
här, där en skarp geotektonisk gräns framgår, rörelser i berggrunden
af nu ifrågavarande omfattning kunde tänkas sedan istiden hafva egt
rum. Då emellertid iakttagelserna otvifvelaktigt äro riktiga, må det
blifva framtidens sak att afgöra, hvilken förklaring öfver nu omtalade
märkliga förhållande är den rätta.
Samtidigt med detta stadium af Centraljämtska issjön ha
sannolikt betydande isdämda sjöar funnits dels söderut utmed Vålåns
och Ljungans öfre lopp, dels norrut kring Grubbdalsån och
Leng-lingen—Rengsjöns vattensystem; samtliga genom streckning antydda
å taf. 2, A.
Tredje stadiet. — Lithissjön och Kallissjön.
Under isens fortgående tillbakaskridande mot öster måste
någon-städes under den tid, som åtgick för afsmältningen af den c. 12 km.
långa sträckan från Undersåkers kyrka till Mörsil, något pass ha
öppnat sig, som möjliggjorde Ånnissjöns sänkning något mera än 30
m. och öfvergång i Lithissjön. Denna torde nätt och jämt ha nått
in i den nuvarande Ånnsjön samt upp i dalen ungefär halfvägs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
