Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hvil ka vindens och vattnets kraft kunde tyckas ringa, ofta kunna
kantas af de mest utpräglade strandmarken. Åf dessa torde
erosions-terrasserna vara de vanligaste, äfven om accumulationsterrasserna
långt ifrån äro sällsynta, något som man snarare skulle kunna saga
om strandvallarne.
Issjöterrasserna öfverensstämma i allt väsentligt med motsvarande
bildningar utmed hvarje annan större vattenyta. Lokala förhållanden
låta en mängd modifikationer
uppstå, af hvilka några nedan äro i
korthet beskrifna. För
erosions-terrasserna samt i tillämpliga delar
äfven för accumulationsterrasserna
användes i denna uppsats den å
vidstående fig. 2 angifna
terminologien. Accumulationsterrasserna
uppträda under mycket växlande
storlek och form. Då ett bråddjup
mött, har materialet, såsom vid Husåbäckens utlopp i Kallsjön, hopat
sig till tvärbranta, mäktiga höjder, under det att vid andra
aflagrings-förhållanden, såsom flerstädes kring Ännsjön och Ytteroldsjön m. fl. st.,
långsträckta, nästan golfplana, men i landskapet vida mindre fram-
o
trädande deltabildningar, uppkommit. Åtskilliga af dessa äro af så
betydande storlek i förhållande till det vattendrag med hvars tillhjälp
de uppstått, att en ganska lång tid måste erfordrats för deras
uppkomst. Ett detaljeradt kartläggande af några utaf de vackraste bland
dessa terrasser skulle ha varit högeligen upplysande i flera riktningar,
men har ej kunnat medhinnas. Strandvallarnes sparsamma
förekomst inom de undersökta trakterna torde ha sin förklaring i den
merendels starka lutningen af stränderna samt i den sparsamma
förekomsten af löst material, lämpligt för uppbyggandet af sådana. De
issjövallar som anträffats äro nedan i korthet beskrifna
Issjölera är inom Centraljämtska issjöns område funnen på ett
antal ställen, den bör ej förvexlas med de ej sällan förekommande
yngre svämlerorna, såsom t. ex. de i den geologiska länsbeskrifningen
under Vassnäs och Digernäs vid Kallsjön omtalade. Då ingen verkligt
otvifvelaktig issjölera1 hittills torde vara närmare beskrifven, skall här
ett par typer i korthet omnämnas. Ungefär 12 km. från riksgränsen
och vattendelaren anstår vid Medstugusjön på 535,5 m. ö. h. en lera,
1 Den intramoräna leran vid Frösön (s. 62) torde hittills knappast uppfattats
såsom issjölera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
