Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett stycke längre ned, vid de större torpen, finnes en svagt skönjbar
terrass, utmed hvilken jag dock ej kunde finna nägon punkt där issjönivån
med säkerhet noggrant kunde bestämmas. Barometerafläsningarna gåfvo
460 m. ö. h.
Mörsä. Pä krönet af rullstensäsen ofvanför stationen finnas —
oaf-sedt de konstgjorda terrasseringarna — plana ytor af rätt stor omfattning.
Möjligen kunna dessa vara utbildade af eroderande vågor. En hastigt
gjord barometeraflåsning angaf deras höjd till c. 380 m., ett tal som ej
allt för illa stämmer med Storsjöliniens.
Pä sydvestra sidan af Lithen torde strandterrasser finnas. Höjden
okänd.
c. Ånnsjöns-Åredalens vattenområde.
Söder om Årmsjön. Högbom omtalar från denna trakt »talrika
terasser». (Geol. Fören. Förh. 14 [1892], s. 580.) En »särdeles präktig
linienivå i björkregionen» har af honom mätts till c. 360 m. ö. Ånnsjön
eller c. 885 m. ö. h. — Vid en för annat ändamål, före issjöstudiernas
början, gjord höjdmätning på norra sidan af Snasahögarne har jag
antecknat »sannolikt issjöterrass». Denna skulle i så fall groft taget ligga
på c. 810 m.
Enafor8 i Åre socken. Enligt meddelande af prof. Högbom har han
i trakten häromkring anträffat »hvarfvig sand (mjuna)» på c. 555 m. ö. h.
Denna sand torde kunna anses som strandbildning. Liknande sandbildningar
har äfven jag iakttagit kring Änn och på vägen till Klocka. Ofvanför
gårdarne med detta namn erinrar jag mig äfven hafva sett en terrass.
Dufed i Åre socken. Utmed bivägen, som från norra sidan af
landsvägsbron öfver Dufedselfven för till sjön Ö. Norn, finnas flerstädes stora
sandtag i hvarfvig issjösand. Hvarfven äro 0,3 — 0,4 m. tjocka, isandens
undre delar äro 1 — 2 cm. tjocka lerlager inlagrade mellan sandhvarfven.
Sandens yta torde enliat -uppskattning ligga 400—410 m. ö. h.
Medsiugusjön i Åre socken. Ungefär 1 km* söder om sjöns norra
ände, på sjöns östra sida, mellan vägen och sjön anstår den ofvan (s. 60)
beskrifna issjöleran. Dess öfverkant ligger c. 2 ro. öfver sjöns
medelvattenstånd (enligt Cbomstbdt, anf. st., skulle sjön vara belägen 533,6 m.
[1797 fot] ö. h.), hvarför lerans öfre kant torde ligga 535,6 m. ö. h.
Leran är i sina undre delar särdeles fet, i de öfre mera sandig;
mäktigheten är minst 3 m. Kringliggande byar hämta härifrån sitt bebof af lera.
Åre i socknen af samma namn. På Åreskutans sluttning nedanför
Totthurameln beskrifver Högbom (Geol. Fören. Förh. 14 [1892], s. 578)
terrasser motsvarande de två lägsta, som synas å fig. 6. Dessa terrasser
blef jag aldrig i tillfälle att själf besöka. Den nedersta å bilden motsvarar
med all säkerhet kallsjölinien. Antager man afståndet mellan Åresjön och
denna linie här vara 90 m., liksom vid Björnänge, 3 kra. längre i sydost,
och med stöd häraf och af afståndet å fotografien mellan sjöns yta och
terrasserna uträknar deras höjd, befinnes denna för de två öfre vara
respektive 517 och 541 m., en i sanning vacker öfverensstämmelse med de
vid Hålland nivellerade linierna, då man besinnar att en vanlig landskaps*
fotografi varit det medel, genom hvilket höjdbestämningen skett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
