Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
april förlidet år tillhörde han såsom utländsk ledamot vårt sällskap,,
som genom detta val velat visa huru högt det skattade hans
för-tjenster om utvecklingen af den etnografiska forskningen.
Bahxson var född den 12 maj 1855. Sedan han vid 22 års ålder
fullbordat sina akademiska studier, i hvilka nordisk arkeologi intog det
förnämsta rummet, drogs hans intresse allt mera åt den allmänna
etnografien; och den dåvarande chefen för de arkeologiska och
etnografiska museerna i Köpenhamn, den berömde vägbrytaren på
arkeologiens fält, J. J. A. Worsaae, som insåg nödvändigheten af att
sär-skildt åt det etnografiska museet förvärfva en yngre, vetenskapligt
bildad kraft, skyndade att draga fördel af detta intresse och
anställde honom 1879 såsom assistent vid det etnografiska museet.
Här fick Bahxson ett godt tillfälle att utveckla det mångsidiga
etnografiska vetande, som slutligen skulle göra honom till en af Europas
mest framstående etnografer. Studieresor på kontinenten och i
England hade lärt honom allt, hvad genom studier af de förnämsta
etnografiska museerna i Europa stod att inhemta, och l\ans efter den
långvarigaste af dessa resor offentliggjorda vidlyftiga
sammanställning af resultaten af denna studiefärd rönte så mycken
uppmärksamhet, att den genom Antropologiska Sällskapet i Wien ånyo
ut-gafs på tyska. Andra arbeten, om grafskicken hos de amerikanska
folken, om brasilianska kastträn, om bronsålderns mans- och
kvinno-grafvar, m. fl., visa hans mångsidighet. Hans håg synes egentligen
hafva legat åt den sociologiska sidan af etnografien, men han var
därjämte fullt hemmastadd på de områden, som höra de etnografiska
museerna till. Som museumsman förenade han de gedigna
kunskaperna med den praktiska förmåga och den konstnärliga smak, som
fordras för sådana arbeten.
Det etnografiska museet i Köpenhamn, som länge hade varit
det förnämsta i sitt slag i Europa, hade emellertid, i följd af många
missgynnande omständigheter, kommit att stanna i sin utveckling,
och Bahxson fick tyvärr ej tillfälle att med det varma, uppoffrande
intresse och den oförvillade vetenskapliga blick, som karakteriserade
honom, med full kraft ingripa däri, förrän han i sammanhang med
de danska museernas omorganisation 1892 och därmed födande
personalförändringar tillträdde platsen som inspektör vid det
etnografiska museet. Redan länge hade han haft blicken fäst på
nödvändigheten af en fullständig omsystematisering af hela museet och
en revision af de från en mindre kritisk period stammande
lokalbestämningarna, och han kastade sig nu med ungdomlig entusiasm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
