- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
96

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

guld och kunde vi ej hjälpa honom? Summan, som han önskade,
var ej stor, och när vi vändt ut och in på våra fickor, fingo vi ihop
trettiofem dollars, hvilket — tänk hvilket lyckligt sammanträffande ! —
var allt vi hade och just det belopp han behöfde. Vi skulle hafva
varit nästan omenskliga, om vi hade vägrat en hamnkapten och en
hög mexikansk ämbetsman en så liten summa, äfven om säkerheten
för återbetalandet ej var af bästa slag. Vi sågo på hamnkaptenen och
han såg på oss, och efter ett ögonblicks tvekan från mina kamraters
sida var förhandlingen afslutad. Det tog oss en månads tid att
utfinna, hvartill dessa pengar behöfdes, men det hör ej till denna
skildring. Vare det nog sagdt, att när hamnkaptenen fick in sina
utestående fordringar från regeringen, så fingo vi ordentligt tillbaka
vår fordran, och affären var under tiden det förnämsta samtalsämnet
i den goda staden, i hvars tideböcker vi säkerligen skola gå till
eftervärlden såsom de enda, hvilka någonsin satt sin lit till en
hamnkapten, den mest framstående ämbetsmannen i en stad af denna storlek.

Likt alla andra mexikanska städer förefaller San José inycket
större än den är. Husen ligga utspridda kring utkanterna, omgifna
af »vueltas» eller odlade fält, och rundt kring den centrala »plazan»
stå de låga adobebyggnaderna1 hoppackade utan luft emellan, utan träd,
utan trädgårdar, i sanning utan något, som skulle kunna göra dem
i minsta mån intagande. Men de hafva åtminstone ett försonande
drag, de äro målade i grönt, blått, gult eller ljusrödt, en omväxling
för hvilken det tröttade ögat är högst tacksamt. Mexikanska städer,
liksom de amerikanska, lida af en egenskap, gemensam för alla, de
äro alla lika hvarandra. Vare sig att de äro små eller stora, så ha
de alla en central »plaza», mer eller mindre fyrkantig, trånga gator,
så lika hvarandra som gator möjligen kunna vara, och låga hus så
litet artistiska, som man kan vänta sig af den fullständiga bristen
på arkitekter. I stadens midt sluter sig hvarje hus till de andra utan
någon öppning emellan, och skulle det hända att det finnes någon
sådan, så är den skyddad från profana blickar genom en adobemur. En
stor port med dubbeldörrar och några få höga fönster med
träluckor kunna knappast sägas vara några tilldragande prydnader, och
dock äro de allt, som till det yttre utmärka ett boningshus från en
naken mur. Fönsterglas är okändt eller i det närmaste så, åtminstone
funno vi i hela staden endast en fönsterruta, och den var
olyckligtvis spräckt. San José är likväl med alla dessa brister en ganska
angenäm ort och kunde, måste jag säga, med ganska litet besvär för-

1 »Adobe» är soltorkad lera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free