Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af taggiga växter. De första 450 metern voro minst intressanta,
landet liknade mycket de lägre mesalanden med en gradvis växlande
vegetation. Några timmars ridt förde oss upp i ett mycket olik*
artadt landskap, rikare på fuktighet och tropisk växtlighet. Buskarne
äro mindre taggiga, träden äro högre och vackrare. Åbäddarne
hafva en ymnighet af rinnande vatten och kantas med lundar af
präktiga solfjäderspalmer — sannolikt Washingtonia —
mera elegant och i alla afseenden vackrare än den kaliforniska arten
(Washingtonia filifera). Canons äro branta och vanligen
omöjliga att bestiga med djur, sluttningarne äro beklädda med vackra
träd, bland hvilka det vilda fikonträdet eller »salate» är mycket
framstående. Litet högre upp intages solfjäderspalmens plats af en högre
och smärtare varietet, den blåa solfjäderspalmen
hvilken ofta når en höjd af 45 meter. Få palmer äro så
behagfulla, och här, där de växa i flockar af tolf eller flere stycken och nå
högt upp öfver alla andra träd, gifva de landskapet en högst
förtjusande karakter. Det vilda fikonträdet med sin ofantliga, gula
stam och stora luftrötter samt ständigt gröna blad är ett mycket
intressant träd. Det är stundom 7,5 m. i diameter vid basen, med
en bladkrona, som sprider sig i förhållande därtill. Frukten är liten
och ätlig, men nästan torr och alls icke välsmakande.
Vid La Leonicio träffade vi den sista landtgården på vår väg
till Sierran, och vi slogo där läger öfver natten. Här åtminstone
betyder namnet intet, då afvelsgården med detta stolta namn blott
är en rörhydda täckt med halm och lera, under hvilken svin, män,
kvinnor, barn och hundar krypa hvarje natt för att söka ett
slagsskydd mot den svala och kyliga luften. Ålla varelserna, både de
menskliga och de lägre, se magra och utsvultna ut, samt äro alla
betäckta med ett tjockt öfverdrag af smuts. I köket stod en skara
smutsiga och okammade flickor, men icke dess mindre blef vår
måltid bättre än vi hade väntat. Medan vi åto, stod värden i ena
dörren och en af värdinnorna i den andra, båda väpnade med en
käpp-för att tillbakavisa de hungriga djuren. Men med all deras
vaksamhet och alla bemödanden lyckades detta icke, och de två
kelgri-sarne samt två eller tre af de mera gynnade hundarne rusade
ständigt in och ut mellan mina ben och delade sin tid mellan att grymta
af förtjusning, när de hittade någon god matbit, eller att tjuta
af smärta, när värdens käpp föll på deras rygg. När allt var förbi
och kärlen blifvit diskade, hvilket verkligen gjordes väl, matade en
af flickorna kelgrisarna med diskvattnet. Medan den förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
