- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
120

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oundvikliga »dulce» och »panoche», eller kandysocker och
råsocker.-Förråden äro alltid små, utbredda på små bord eller helt enkelt på
en matta på marken. På marken har man också uppställt de mera
skrymmande lergodsvarorna, krukor stora och små af enkla former,
med obetydliga försök till ornamentering och prydlighet, underlägsna
många af indianernas lergods eller de äldre aztekernas. Dessa varor
förfärdigas utanför staden och föras till torget på ryggen-af en
åsna.-Dessa bära allt, som icke forslas på mozos’ ryggat eller på
kvinnornas hufvuden. De stora krukorna hållas stående genom ett band och
ordnas i en rad på båda sidorna af åsnan ; de mindre läggas i nät,
och sällan spräckes någon under färden till staden. Bland all denna
blandning af produkter och varor röra sig lifligt köparne från staden
och säljarne från landet. - De förra äro vanligen de kvinnliga tjenarne,
enkelt klädda, med en bjärt färgad schal kastad öfver hufvud och
skuldror. Landtfolket är mest verkliga indianer, klädda i hvita
pantalonger och korta skjortor, ej att förglömma den bredbrättade
som-breron, som är så utmärkande för Mexiko. Hvarenda själ tyckea
känna till det moderna pinoredskapet fotografikameran. Medan somliga
be en att taga deras bild och smickra sig med att få sitta, springa
andra bort, som gällde det lifvet, så snart de se instrumentet vändas
mot sig. Plötsligen störas vi i våra drömmar på torget genom musikens
toner och genom folkets hastiga rusande i viss riktning. Det är ett
litet regemente stadt på marsch. Alla soldater äro hvitklädda, med
små mössor på hufvudet, nakna fotter och en egen vaggande gång,
som sätter dem i stånd att marschera efter hvilket slags musik som
helst, vare sig en marsch, en serenad, en dans eller sång. Mazatlån
har många besynnerliga vrår och vinklar, trappor utanpå och
gallerier, i synnerhet kring kyrkorna och klostren, byggnader där man
hade rätt vänta sig arkitektur. Men Mazatlån är icke någon vidsträckt
stad och kan i godt mak beskådas på en dag, åtminstone så vidt
det beträffar det yttre.

Vi hafva rumlat på söta dvärgbananer och apelsiner samt slutat
med en god kopp kaffe och en god cigarr. Om kvällen, efter
solnedgången, äro vi belåtna med att komma ombord på fartyget.
Rörelsen på gatorna har upphört, här och där höra vi genom de öppna
fönstren tonerna af en välljudande gitarr och en föga uppöfvad, men
behaglig sång af någon inhemsk signorita, smäktande och ljuf som
den tropiska aftonen. Nere vid landstigningsplatsen spegla sig de
höga och majestätiska kokospalmerna i det lugna vattnet, cargodores
hafva för länge sedan dragit sig tillbaka, endast pinglandet af kloc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free