- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
139

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svårighet, den lottsedel som innehades af »en hög tjensteman i
regeringen» vann högsta vinsten, och ingen vågade säga hvad han tänkte.
Men hvad ingen på den tiden visste, var att presidenten Gonzales
verkligen hade penningsumman, omkring 50 000 dollars, i sin hand,
dagen innan dragningen skedde. Ett annat bud från presidenten
underrättade lotteriföreståndaren, att pengarna behöfdes med detsamma
och att den vanliga formaliteten alt draga ut numret först kunde anslå.

En annan gång hade han köpt en stor, vacker hacienda ej långt
från Mexiko, eller hade snarare gifvit egaren befallning att sälja den
för något öfver 60 000 dollars. Gonzai.es tog egendomen i besittning,
men som han ej var stadd vid kassa, uppsköt han betalningen så
länge som möjligt. Den förre egaren hade likväl något mod, och
hans anraaningar att få betaldt blefvo obehagliga. Vid nästa audiens
öfverlämnade Goxzai.es sin fordringsegare en anvisning på
statskassan för 60 000 dollars. Med denna anvisning inställer sig
innehaf-varen själf i finansdepartementet. Tjenstemannen där granskar
anvisningen och ber höfligt mannen gå tillbaka till presidenten och fråga,
under hvilken titel eller räkning han skulle införa beloppet.
Gonzales svarade då: »Säg honom att anteckna det under titeln af hans

fördömda gamla mor (madré de diabolo) och raska på*.
Tjenstemannen visste att vägran skulle bli ödesdiger, han betalade summan,
och då han insåg, att han ådragit sig presidentens fiendskap, flydde
han ur landet. Lyckligtvis för honom och Mexiko var Gonzales tid
snart ute. Efter allt som det tycktes, voro Diaz och Gonzales goda
vänner. De tillskrefvo hvarandra som »compadres* och förvägrade
hvarandra såsom sådana inga ynnestbevis. Men åtskilliga attentat
på Diaz’ lif läggas med fullt skäl, efter som det påstås, Gonzales till
last. För några år sedan hörde man, att Diaz med knapp nöd
undgick att dödas, emedan åskan slog ned i telefontrådarne, när han stod
i samtal. Som vädret visserligen var mulet, men inga blixtar syntes
till, påstods emellertid från annat håll, att det hela skulle ha varit
en tillställning af Gonzai.es, hvilken skulle ha anordnat så, att den
elektriska strömmen till stadens hela ljusledning blifvit öfverförd på Diaz’
telefontråd. När Gonzai.es erhöll guvernörsplatsen, så gaf Diaz
honom tillika ett lifgarde på 7000 man, under befäl af en af sina mest
pålitliga militäriska vänner.

En brännande fråga i Sonora är yaqui-indiankriget. Om detta
krig skulle fortfara några år till, så komme det att bringa svår olycka
öfver den blomstrande staten. Det värsta är, att kriget var alldeles
onödigt och mycket orättvist.

Ymer, 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free