- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
141

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mördade dem. Hade Cajkmi själf ej tillfälligtvis varit borta, skulle han
delat deras öde. Han rustade sig till att anfalla röfvarne, då han
till sin förvåning fann dem understödda af mexikanska arméen, 3000
man stark. Denna slog han i tvenne strider och skulle ha vunnit
fullständig framgång, om Carbo ej sändt falsk rapport till
hufvudsta-den. Sedan kriget en gång börjat, har det varit omöjligt att hejda
det, och det har mer eller mindre häftigt rasat under sju år.
C\-jENi blef tillfångatagen och skjuten, och andra höfdingar ha delat
samma öde. Vid oroligheternas början räknade yaquis 30 000
personer, kriget har minskat deras antal till 10 000. Deras fasta punkt
är i bergen öster om Guaymas. Deras taktik är att göra plötsliga
öfverfall och sedan skynda tillbaka till bergen, dit soldaterna ej kunna
följa eller med framgång strida. Mexikanska regeringen håller nu
ständigt en här på 3 000 man i läger vid San Marcial, och ingen
pardon gifves på någondera sidan. Ingen, utom regeringen, vet huru
inånga soldater dödats, men det antages som säkert, att 1500 årligen
fällas af yaquikulor. Den infödde Sonorabon är vänligt sinnad mot
yaqui-indianen, som å sin sida anser Sonorabon som sin broder,
hvilken han ej vill döda. Därför fyller regeringen sin yaquihär med
folk från aflägsna provinser, brottslingar, som ej hafva något
medlidande med yaquis och, hvad som är bättre, ej saknas af någon, om
de dödas. Emellertid stanna icke alla yaqui-indianer hemma. Ett
stort antal är ute på arbete i Sonoras landtgårdar, somliga så långt
som till Arizona. När de sparat in några dollars, smyga de sig
tillbaka till sitt hemlands berg, ikläda sig stridsdräkten, stanna så länge
ammunitionen räcker, eller tills de dödas eller tagas till fånga.
Öf-verallt i Sonora träffa vi yaquiarbetare. Hur Sonora skall reda
sig utan dem, kan jag ej förstå. Kriget vill säga detsamma som
Sonoras fördärf, och det vore klokt om regeringen ville göra slut på
detta onyttiga krig. Men jag tror icke, att regeringen verkligen
känner sanningen, då det ligger i militärpartiets och de stora
boskaps-egarnes intresse att dölja denna sanning så mycket som möjligt. De
äro de enda, som vinna genom kriget, om landets välgång bekymra
de sig föga eller intet.

Sonoras ekonomiska framtid beror på utvecklingen af den
konstgjorda bevattningen, utan hvilken inga gifvande skördar äro
länkbara. Liksom fordom i Kalifornien odlar man nu endast det lägre
landet, medan högslätterna eller mesas, hvilka med tiden torde komma
att visa sig mest värdefulla, endast användas till bete.

Det finnes en mängd kineser i Sonora, men icke såsom arbetare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free