Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Oscar Dickson har den geografiska forskningen förlorat en af
sina kraftigaste och mest nitiska befrämjare. Hvad han för
vetenskapen uträttat kan knappast ännu öfverskådas, ja endast att samla
materialierna därtill är ytterst svårt, om icke omöjligt, ty hans
intresse sträckte sig till de mest skilda håll, och de företag han
un-derstödt äro ej lätt räknade. Främst af allt står dock hans
befrämjande af den svenska polarforskningen, och det kan med visshet
sägas, att hade icke Oscar Dickson funnits, så hade denna icke
intagit den framskjutna ståndpunkt, som den nu eger. Den hade
sannolikt afslutats med de Torellska expeditionerna 1858 och 1861
samt den lilla af staten bekostade Spetsbergsexpeditionen under
Nordenskiöld 1864. Åsiens kringsegling hade väl ännu varit ofullbordad,
kännedomen om polarländernas nuvarande beskaffenhet liksom om
deras för frågan om jordens forna klimat så ytterst viktiga, forntida
djur- och växtlif, hade icke på långt när varit densamma som nu.
Dicksons betydelse för polarområdets vetenskapliga utforskning kan
därför icke nog framhållas, och det var för att å sin sida visa sitt
erkännande däraf, som Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi
1878 invalde honom såsom sin förste hedersledamot.
Första gången Dickson visade sitt intresse för polarforskningen
var då han lämnade ett. större bidrag till Spetsbergsexpeditionen på
Sofia under A. E.. Nordenskiöld 1868. Under denna expedition nåddes
bland annat den högsta dittills med något fartyg hunna breddgraden,
ett resultat, som dock var af mindre betydelse i jämförelse med de
rika vetenskapliga skatter, som vunnos såväl på Spetsbergen och
Beeren Eiland, som i omgifvande haf. När Nordenskiöld sedermera
böljade planera att från Spetsbergen framtränga mot polen och för
den skull önskade pröfva de grönländska hundarnes lämplighet såsom
dragdjur, bekostade Dickson ensam den Nokdenskiöldska expeditionen
till Grönland 1870. Af denna expeditions vetenskapliga resultat må
erinras om fyndet af järnblocken vid Ovifak, om den stora mängden
hemförda växtförsteningar från Disco och Nugsuakhalfön, hvilka,
bearbetade af Oswald Heer, kastade ett nytt ljus öfver polarområdets
förut så godt som obekanta växtlighet under kritperioden; vidare om
Nordenskiölds och Berggrens vandring in öfver inlandsisen,
upptäckten af inlandsisens märkliga algflora m. m. Till
polarexpeditionen till Spetsbergen under Nordenskiöld 1872—73 lämnade
Dickson äfven betydligt bidrag, och då kostnaderna för densamma,
på grund af fartygens oförutsedda instängning blefvo dubbelt större
än beräknadt var, betäcktes bristen af Dickson ensam. Men ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
