- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
249

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Litteratur.

W. Martin Conway. The first Crossing of Spitsbergen. Being
an account of an inland joumey of exploration and descrip-

tions of several mountain ascents, of boat expeditions in Ice Fjord, of a
voyage to North-East-Land, the Seven , down Hinloopen S trait,

nearly to Wiches Land, and into most of the Fjords of Spitsbergen, and
of an almost complété circumnavigation of the main istand. Together with
eight coloured plates reproduced in facsimile from sketches by H. E. Conway,
two mops, and about one hundred full-page and text illustrations from
photographe and sketches. London 1897. J. M. Dent & Co. 8:o. 371 sid.

W. Martin Conway. The first Crossing of Spitsbergen. The
geograp-hical journal 9 (1897), p. 353—368. 2 kartor och 12 autotypier.

Tvenne publikationer af en helt visst ovanligt energisk man, vare sig
det gäller arbeten i faltet eller författandet och publicerandet af kartor och
böcker. För dem, som ha godt om tid, synes det första arbetet vara afsedt,
ty det innehåller en ytterligt detaljerad berättelse — eller snarare
dagboksanteckningar — om sir Martins och hans följeslagares vandringar och
ångbåtsfärd, medan fackmannen får vända blad efter blad innan han finner
något i vetenskapligt hänseende att taga vara på. Det andra arbetet är en
mera koncentrerad framställning af färden och dess resultat.

Åfsikten med författarens och hans följeslagares resa till Spetsbergen
1896 synes först hafva varit att öfvertvära inlandsisen, och de hade för
detta ändamål från Norge medfört två ponies till sina slädar. De syntes
hafva väntat alt finna inlandsis innanför Advent Bay, där det dock, såsom
nogsamt bekant för hvarje Spets bergs farare, icke existerar någon sådan, och
midt under den värsta snösmältningen företogo de en ytterligt mödosam
vandring från Advent Bays fortsättning — Adventdalen — till den stora
Rendalen (Stordalen), som från Van Mijens Bay (enligt Conwat riktigare
Klok Bay) i Belsund sträcker sig från vester om Sundevalls berg i
nordostlig riktning inåt land. Äfven åtskilliga bestigningar af berg och
gla-cierer skedde under denna vandring, och när de återkommit lill
Adventdalen, tågade de mot nordost till Sassendalen samt från denna mot sydost
genom Fulmar Valley (Stormfågeldalen, så kallad emedan stormfåglarne
använda densamma såsom väg mellan Isfjorden och ostkusten), tills de nådde
låglandet innanför Agardhs Bay. Vandringen var ytterligt besvärlig och en
stor glacier, »The Ivory Gate», spärrade dalen ett stycke innanför Agardhs
Bay. Conwat antager, att denna glacier skjutit fram sedan Heuglin
besökte Agardhs Bay 1870, enär H. icke omnämner att han sett någon
glacier i dalen; men då afståndet från kusten är bortåt en nymil, torde det
väl vara osäkert, om stor vikt kan fästas vid att H. ej sett den. Å andra
sidan vore ett dylikt framryckande af glacieren icke något oväntadt, då så
skett på många andra ställen af Spetsbergen. Man tågade åter långs
Sassendalen och färdades långs stranden till närheten af Hyperithatten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free