Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merfest och uppsöka kapten Hansen samt eventuelt äfven konsul
Robertson, för att hos den sistnämnde företaga en granskning af den
hos honom ännu befintliga depeschhylsan. Då den rapport, som herr
Aagaard härom insändt, och som den 15 nov. d. å. finnes införd i
Aftonbladet, är för brefdufveposten af synnerligt intresse, så
åter-gifves den här i sin helhet.
Hammerfest den 8 nov. 1897.
Hr redaktör!
I enlighet med telegrammet reste jag hit för att taga närmare reda på
omständigheterna vid brefdufvans infångande. Jag lyckades vid ankomsten hit strax
få tag i Alkens befalhafvare, Ole Hansen. Mitt första spörsmål gällde
den stenografiska depeschen.
På min fråga, om det icke låg någon stenografisk depesch i hylsan, svarade han :
»Nej, ingenting fanns i hylsan utom det telegram, som jag tillika med hylsan
och duf van vid min ankomst hit öfverlämnade till konsul Robertson. Detta har
jag ju upprepade gånger genom konsul Robertson underrättat Aftonbladet om.
Det ser emellertid ut>, tillfogade han i något förnärmad ton, »som om man trodde
att jag skulle undanhålla någonting; men jag kan på heder och samvete försäkra,
att allt,som medföljde dufvan, var hylsan och ett telegram, inte en smul mer.»
Jag sporde honom då, om icke det papper, som omslöt telegrammet för att
skydda det mot väta, då ju hylsan icke ensam kunde utgöra tillräckligt skydd,
möjligen äfven kunde hafva innehållit den saknade depeschen, och att denna kunde
hafva kastats bort tillika med omslaget.
»Nej, detta är omöjligt, alldenstund telegrammet icke var försedt med något
omslag.»
»Finnes hylsan ännu i behåll?»
»Ja, den har konsul Robertson.»
Vindförhållandena på nordöstra Spetsbergen.
Jag bad nu skeppare Hansen berätta hela sammanhanget vid dufvans
infångande, och hans beskrifning var af följande innehåll:
På söndagsmorgonen den 11 juli seglade vi ut ur Hinlopensundet för
sydostlig vind. Till en början var vinden svag, sedan friskade den upp, så att vi fram
på eftermiddagen måste taga in två ref.
På eftermiddagen den 12 juli ankrade vi vid Nordkap (Nordostlandets
nordligaste udde). Vinden hade då mojnat af något och öfvergått till sydvest.
På morgonen den 13 juli lättade vi ankar och satte kursen nord-nordost (alla
här nämnda kurser äro missvisande). Då var vinden sydlig, men svag.
Den 14 på eftermiddagen friskade vinden i litet, men var fortfarande sydlig,
så att vi gjorde cirka 4 knops fart.
»En underlig fågel» slår ned på fartyget.
Den 15 juli befunno vi oss under iskanten på 80° 44’ nordlig bredd och 20°
20’ ostlig längd.
Kl. mellan 1 och 2 på morgonen, då jag var till kojs, ropade rormannen,
att det hade kommit en underlig fågel, som satt sig på gaffeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
