Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derligt behandlad. Ja, man kan utan öfverdrift säga, att en stor del af
vår skol- och universitetsbildade allmänhet icke ens vet hvad geografi i
modern mening är. Endast en grundlig och tidsenlig
universitetsundervisning kan med tiden medföra en förbättring i dessa förhållanden. Saknaden
af en dylik undervisning i vårt land är så mycket egendomligare, som här
det oaktadt på många håll förefinnes ett lifligt intresse för geografisk
forskning, hvilket visat sig såväl genom geografiska föreningars bildande, som
genom enskildas frikostiga understöd af de talrika och betydelsefulla
forskningsfärder, som från vårt land utgått såväl till polartrakterna som till
andra mer eller mindre outforskade delar af jorden.
Första frågan, som måste besvaras, är nu den: Hvad böi’ den
geografiska undervisningen hos oss omfatta? Det gifves ingen vetenskap,
hvars gränser varit och delvis ännu äro så sväfvande som geografiens.
Ända från de grekiska geografernas tid har man skilt på fysisk och
historiskpolitisk geografi, om än benämningarna som bekant under
tidernas lopp varit växlande. De förnämsta representanterna för dessa båda
sidor af geografien i detta århundrade äro Humboldt och Rittkr.
Den fysiska geografien är en ren naturvetenskap. Den betraktar
jordskorpan och hafvet samt den dem omgifvande luflkretsen och de i dem
försiggående förändringarna såsom naturföremål och naturföreteelser, och
söker att utforska de fysiska lagarne för desamma. Den har därför med
rätta betecknats som »la physique terrestre» eller »Geophysik* i vidsträckt
mening.
Den historisk-politiska geografen utgör föreningslätiken mellan
naturvetenskap och historia. Den betraktar vår jord såsom menniskans hemvist
och källan till hennes materiella utveckling, och visar huru menniskan
såväl är beroende af den omgifvande naturen, som ock huru hon sträfvar att
göra sig oberoende af densamma och alt använda densamma i sin tjenst.
Det inses häraf, att geografien är synnerligen vidtomfattande. Man
har ock ända till sista tiden sammanfattat under geografien snart sagdt
allt, som rörer vår kunskap om jorden och menniskorna, och det finnes i
själfva verket nära nog ingenting, som ej stundom kunnat exponeras på
en geografisk utställning. Man har emellertid på senare tid sökt att i
någon mån begränsa det alltför stora omfånget, ehuru visserligen icke full
öfverensstäramelse i detta hänseende vunnits, i det att här, såsom för
öfrigt i alla vetenskaper, lärarens egna intressen och studieriktning
bestämma, hvilken del af ämnet, som blir hufvudsak i hans undervisning.
Uppenbart är, att de båda ofvannämnda hufvudafdelningarna icke kunna
af samma person med framgång bearbetas och föredragas, alldenstund de
kräfva fullkomligt olika förstudier, i ena fallet naturvetenskapliga, i det
andra historiska och antropologiska. Där blott en målsman för ämnet
finnes, måste han alltså hufvudsakligen egna sig antingen åt den ena eller
andra sidan. I olika länder har den ena eller andra sidan blifvit vid
universiteten den förhärskande.
För att erhålla en direkt kännedom om, huru ämnet f. n. tages i
olika länder och vid olika universitet, hafva vi vändt oss till flera utländska
universitetslärare med begäran om upplysning om den geografiska
undervisningen på olika platser. De skrifvelser, som kommit oss tillhanda, fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
