Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
chaco’s »palmarès» växa. Deras gräsvegetation är ofta grof, styf,
ungefar meterhög, bildad af t. ex. hvilka för sina
rödlysande strån i Paraguay kallas »paja colorada» (röd halm) och
mycket användas till taktäckning; dessa kraftiga gräs kunna växa
lika tätt som rågen på en åker, men äro ej synnerligen hindersamma
för fotgängare. På andra ställen är gräsväxten mjuk, låg, tät,
blandad med talrika små halfbuskar och örter, som lysa med stora,
färgrika blommor, malvacéer, turneracéer, liljeväxter, korgväxter o. s. v.,
således en fullkomlig motsvarighet till de blomsterprydda
betesmarkerna i Sydbrasilien, Uruguay och södra Paraguay, en härlig mark
att spatsera och galoppera på; i denna formation äro palmerna
(Cb-pemicia) mycket sparsamma eller saknas, men allmänna äro däremot
små grupper af snår (ofta nog torniga) eller t. o. m. små, isolerade
trädgrupper och skogsöar. Vissa delar af dessa sistnämnda campos
afbrännas äfven af bebyggarne i El chaco för att framkalla ungt
och spädt gräs till bete. Emedan Copernicia, jämte sin isolerade
förekomst i de glesare strandskogarna och snårmarkerna, har sin
största trefnad och sina ymnigaste bestånd på »campos altos», så är
det lämpligare att öfversätta »palmarès» med »palm-campos» än med
palm-skogar. Då palmerna blifva färre, men snårgrupperna tätna,
öfvergår en »campo» naturligtvis omärkligt i en »monte», åtminstone
af lågväxtare och glesare art och tämligen xerofil beskaffenhet. Man
kan ej undgå att lägga märke till de många träd, som i likhet med
Copernicia förnämligast uppträda spridda på fälten men ej vistas i
skogsdungarna. Ett sådant träd är en förut omnämnd Tecoma (bild 2),
hvars hela habitus och förekomst förenar El chaco (åtminstone dess
norra del) med det varma Brasiliens trädcampos eller s. k. »campos
cerrados». Sådana äro också de småväxta träden af släktena
-sopis (»algarrobo») och Gourlicea (»chahar»), som förknippa El chaco
med nordvästra Argentinas från pampa-regionen mot Anderna så
småningom stigande högland, utmärkt just af »chaharskogar» ; de båda
nämnda släktena, leguminoser, äro väpnade med ofantliga tornar;
algarrobernas sötaktiga baljor lämna materialet till chaco-indianernas
rusdryck (»chicha»).
Till fälten hör vidare den kuriösa formation, som af de
spansktalande infödde benämnes »pajonal» (af »paja», halm). Terrängen
är plan eller svagt sluttande, nivån är några dm. lägre än den fasta
marken i palm-campos. Växtligheten är grofva gräs, meterhöga till
manshöga, mer eller mindre vasslika arter af Gymnothrix, Panicum,
Paspalum m. fl. Dessa växa ej i spridda tufvor, hvilket är så ka-
Yner, 1899. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
