Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af olika ångare fortskaiïades vi från Schigalova till Jakutsk,
där vi stannade något öfver en vecka för att ytterligare komplettera
vår utrustning samt sätta oss i förbindelse med personer, som
an-sågos hafva någon kännedom om förhållandena vid ishafvets kust.
Det lyckades oss dock ej att med bestämdhet utröna, huruvida
fångstmän besökt de Nysibiriska öarne under åren 1897 och 1898, ännu
mindre om några spår efter Andrée-expeditionen iakttagits eller icke.
Däremot meddelade ett par efter allt att döma pålitliga personer,
hvilka för ett par år sedan vistats vid ishafskusten i närheten af
Jana, att de proviantdepoter, som af baron v. Toll upplagts på nämnda
öar för Nansens räkning, och hvilka äfven Andrée utverkat sig
rättighet att i händelse af behof använda, befunnits vara i allt annat
än tillfredsställande skick.
I Jakutsk rönte vi stort tillmötesgående från guvernörens sida,
hvilken ställde en kosackofficer och en soldat till vårt förfogande som
tolk och ledsagare under våra färder norrut.
Den nuvarande ägaren af ångaren »Lena», handelsfirman Gromoff
i Irkutsk, beviljade fri transport å nämnda ångare för oss och våra
saker från Jakutsk till Bulkur, en plats belägen cirka 8 sv. mil söder
om Lenadeltats början.
De 17 juni afreste vi från Jakutsk och anlände den 28 i samma
månad till Bulkur, cirka 200 sv. mil norr om förstnämnda plats.
Jag nödgas denna gång inskränka mig till att endast flyktigt
beröra den intressanta nära 500 mil långa färden utför jättefloden.
Vid de uppehåll som ägde rum för att hämta förråd af ved, hvilken,
användes i stället för kol på alla ångare efter Lena, togos talrika
fotografier af såväl landskapet som infödingar.
Då man färdas utför floden, erhåller man det intryck, att denna
flyter genom ett bergland. På ömse sidor resa sig nämligen
bergshöjder till ungefar 300 meters höjd öfver dess yta. Än närma sig
dessa intill floden, så att de stupa lodrätt ned i densamma i pittoreska
former, bildande s. k. »stchjåki» (portar) och »stolb» (pelare, fig. 2),
än aflägsna de sig betydligt härifrån, omslutande bassänger, hvilka
likna stora sjöar, uppfyllda med talrika låga öar. Bestiger man något
af strandbergen, finner man likväl endast ett svagt undulerande,
skogbeväxt slättland, som genomskurits af jättefloden. På ett par
ställen har dock Lena banat sig väg genom ett verkligt berglandskap,
nämligen vid Scherebinsk, nära gränsen mellan guvernementen
lr-kutsk och Jakutsk, samt vid dess nordligaste lopp, där den
genombrutit den Verkhojanska bergskedjans nordligaste utsprång, de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
