Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västra sida i kanten af ett gammalt flodområde, som delvis har
fullständigt samma slags steppkarakter som den från Sibiriens sydligare
delar välbekanta. Tillvaron af denna landskapstyp vid så nordlig
breddgrad (62°) utgör ett af de mest beaktansvärda exempel på
jordmånens (i regeln allt för mycket förbisedda) inflytande på
vegetationens allmänna prägel. Den kontinentala varma sommarens
betydelse lär man sig förstå, då man ser, att t. ex. hvete ännu i
denna trakt odlas med framgång, och att meloner m. fl. på fritt
land odlade gurkväxter erhålla en storlek och välsmak, som lämna
intet öfrigt att önska. På öppna platser mellan de små björkdungar,
som finnas här och hvar å steppen och meddela åt denna en verkligt
täck karakter, var marken vid denna årstid beklädd med ett vackert
blomstertäcke af den första sommarens färgrika steppväxter. Häraf
gjordes en riklig skörd, och dessutom medhunnos en del
fysiogno-miska anteckningar öfver skogens och steppens vegetation. Gärna
hade jag velat dröja längre inom detta område, men måste afstå
därifrån, dock under förhoppning, att tillfälle skulle erbjudas under
återresan komplettera iakttagelserna samt att de nordligare trakterna
skulle erbjuda ännu större intresse.
Den 17 juni lämnade expeditionen Jakutsk. Under färden till
Bulun ägde uppehåll rum vid åtta ställen, belägna på ungefar lika
stort afstånd från hvarandra. Här fortsattes insamlingen och de
fysiognomiska anteckningarna, hvarjemte uppmärksamhet särskildt
ägnades åt nordgränsen för de utefter Lenafloden förekommande träden
och buskarna. Med afseende på denna intressanta fråga erbjödo
de af den svenska expeditionen till Jenisej år 1876 därstädes
utförda grundliga undersökningarna ett lockande tillfälle till jämförelse.
Vid ungefär 64:de breddgraden upphör tallen (en breddgrad sydligare
än vid Jenisej), vid omkring 67:de breddgraden granen och snart
därefter äfven björken. Sedermera är lärkträdet under ungefär 5
breddgrader ensamt förhärskande ända till skogens nordgräns. Flertalet
buskar gå däremot liksom lärkträdet själft längre mot norr vid
Lena än vid Jenisej. Skogens undervegetation är i hufvudsak
alldeles densamma som förut. Först i närheten af Bulun förändras
densamma väsentligt, i det alt den hittills i lärkträdsskogen rådande
porsen (Ledum palustre) på grund af den genom
sommartempera-turens aftagande och hafvets närhet ökade fuktigheten i marken
ersättes af vårt vanliga tufviga ullgräs vaginatum).
Detta bildar sedan det hufvudsakliga växttäcket inom den nordligaste
skogen, mellan hvars glesa stammar dess hvita hufruden lysa
Ym»r, 1890. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
