Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskapets förhandlingar.
Sammankomsten den 15 mars 1890.
Ordförande: öfversten, frih. C. Lowisin.
Efter att hafva anmält, att sedan senaste sammankomsten häftet 1 af
Ymer för 1899 utkommit, gaf ordföranden ordet åt prof. O. Montehus, som
lämnade några meddelanden om guldet i forntiden.
Föredraganden framhöll, hurusom guldet var den första metall, som
människan lärde sig begagna. Förvånande är ock, huru stora mängder
af densamma som finnas bevarade från äldre tider. I Sverige har det
tidigaste fyndet en ålder af c:n 400Q är och undersöktes af talaren för ett
par år sedan i en graf i Västergötland. Öfver hufvud är vårt
Nationalmuseum särdeles rikt på guldfynd, bland hvilka det största (ursprungligen
vägande 29 skålp.) för 125 år sedan gjordes vid Tureholm i. trakten af
Tullgarn och härstammar från det femte århupdradet e. Kr.
Gamla tiders guldrikedom är. så mycket anmärkningsvärdare, som
guldets bytesvärde fordomtima var vida högre än nu. Vid en jämförelse
med 1300-talet, den äldsta period (Ör hvilken en sådan låtit, sig utföra,
visar det sig nämligen,, att guldet då i Sverige hade 10 gånger större
bytesvärde än nu är fallet. Hvarifrån härstammar det guld, som fornfynden
visa oss, att de gamle ägt? Svaret lyder; från skilda .delar af gamla
•världen, hvarest en gång funnits lika gifvande guldland — med såväl
alluvialt som i fast klyft anstående guld — som åtskilliga af de oinråden,
hvilka i våra dagar erhållit detta namn. 1 stora drag angaf
föredraganden därefter de gamla guldlanden och deras, betydelse i nu
ifrågavarande afseende.
Till Kaukasien drog redan Jason för att hämta det gyllene skinnet, en
myt, som torde ha sitt ursprung i de kaukasiska folkens sed att ur floderna
uppsamla det finare guldstoftet genom att i flodfåran lägga getlällar med
håren uppåt, mot strömmen; den tunga metallen fastnar i pelsen,
medan sanden af vattnet föres bort. 1 Mindre Asien hade de äldsta
kulturfolken ett af sina mest gifvande guldland, och i Nubiska öknen fingo
tusentals slafvar, under de gräsligaste marter, ur guldbergverken samla det
guld, de egyptiske konungarne hopade i sina skattkamrar. I Europa hnr
guld flerstädes anträffats, men det var i synnerhet inom fyra områden, som
forntidens folk kunde släcka sin guldtörst. Det första var Thracien,
där den årliga produktionen häraf under en tid representerade 80 talenter
eller c:a .4 000 000 kr. Det andra var Ungern och Siebenbürgen, dar
redan i andra årtusendet före vår tidräkning en på ifrågavarande metall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
