Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och J. Hann publicerade temperaturkartorna. Den osäkerhet, som
härrör däraf, att de utländska medeltalen icke kunnat reduceras till
samma tidrymd som de svenska, har ej kunnat undvikas, men synes
icke inverka nämnvärdt störande på resultatet. De skandinaviska
medeltalen ha i likhet med de andra reducerats till hafsytan medelst
en af H. Wild angifven tabell. Temperaturens aftagande med höjden
är enligt denna 0,36° C. i januari och 0,59° C. i juli på 100 meter.
Ått dessa värden passa bra äfven för Skandinavien, framgår af de
norska iakttagelserna, i det att närbelägna stationer med ända till
1000 meters höjdskillnad i allmänhet visat god öfverensstämmelse
efter reduktionen. Slutligen ha de reducerade temperaturerna införts
på sina ställen å kartorna och isotermer (linjer för lika temperatur)
uppdragits för hvarje grad Celsius. De så erhållna kartorna äro
framställda å taflorna 5 och 6 till vänster. Isotermerna äro uppdragna
med svarta linjer, hvarvid de för 5- och 10-tals grader för tydlighets
skull äro ritade gröfre. Men å samma kartblad är med brunt uppdraget
ett annat linjesystem, också utgörande ett slags isotermer, nämligen
parallelcirklarnes medeltemperaturer. Dessa finnas beräknade dels
af Spitaler ur J. Hanks isotermkarta öfver jorden, dels af Batchkldkr
ur A. Buchan8, nämligen för hvar 5:te eller 10:de breddgrad. Jag
har tagit medeltalet af båda och interpolerat värden för de
mellanliggande breddgraderna samt genom direkt beräkning ur Hanks
isotermkarta för några af de interpolerade värdena konstaterat, att
interpolationen gifvit riktiga värden. Enligt de så erhållna siffrorna
ha å kartorna de bruna isotermerna, föreställande parallelernas
medeltemperaturer, uppdragits. Den så beräknade medeltemperaturen för
en viss breddgrad anger alltså, hvilken temperatur en ort å denna
bredd skulle äga, om jordens medeltemperatur samt
värmefördelningen mellan polen och ekvatorn i medeltal vore densamma som nu,
men alla på läugdgraden beroende, d. v. s. längs en parallelcirkel
förekommande temperaturskillnader utjämnade. Som en orts
geografiska bredd ovedersägligen är dess klimatiska hufvudfaktor — det
är ju denna faktor som bestämmer de tre klimatiska hufvudzonerna,
den heta, tempererade och kalla — så är det af stort intresse att
jämföra hvarje orts verkliga medeltemperatur med den, hvilken samma
ort på grund af sin geografiska bredd borde ha. Skillnaden mellan
dessa tvenne temperaturvärden — hvilken efter Dove benämnes
temperaturanomali (anomali = afvikelse) — anger direkt, huru mycket
ifrågavarande ort är för varm eller för kall i forhållande till
breddgraden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
