Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I förra fallet är anomalien positiv, i senare negativ. Ur våra
båda isotermkartor kan man direkt afläsa temperaturanomalien i
hvarje punkt, där en svart och en brun isoterm skära hvarandra, ty
den är just skillnaden mellan de två isotermernas temperaturer. Men
en åskådligare bild af anomaliernas storlek och geografiska fördelning
erhålles, om man genom lämpligt dragna kurvor sammanbinder alla
punkter å kartan, hvilka ha samma anomali. De så dragna
sam-manbindningslinjerna kallas temperaturisanomaler. De sålunda erhållna
tvenne kartorna, framställande temperaturanomalierna i norra och
mellersta Europa under januari och juli, äro afbildade å taflorna 5 och
6 till höger. Liknande kartor finnas väl redan publicerade, men då
man vid deras utarbetande ej synes ha tagit skärningspunkter mer
än för hvar 5:te eller 10:de breddgrad vid isanomalernas uppdragande,
så har resultatet blifvit föga noggrannt.1
De här meddelade båda isoterm- och isanomalkartorna ge oss
nu en särdeles öfverskådlig bild af värmefördelningen i norra och
mellersta Europa under midvintern och högsommaren. Det bör dock
erinras, att temperaturen, sådan den å isotermkartorna framställes,
icke är. den verkligen iakttagna, utan den till hafsytan reducerade.
Den senare är för högre belägna orter (100 meter och mera)
märkbart högre än den förra. Om man känner en orts höjd öfver hafvet,
är det emellertid lätt att ur kartan bestämma dess verkliga
medeltemperatur. Det är däremot icke möjligt att ur de förhandenvarande
temperaturiakttagelserna direkt konstruera en karta öfver de
verkliga medeltemperaturerna, ty därtill skulle fordras lika många
temperaturstationer som det antal punkter, hvilkas höjd öfver hafvet
måste vara känd vid uppdragandet af nivåkurvorna å en
topografisk karta. Känner man åter på grund af en dylik topografisk karta
med tillräckligt tätt dragna nivåkurvor ett lands höjdförhållanden, så
kan man medelst denna och våra isotermkartor konstruera en ny
isotermkarta, som åtminstone i hufvuddragen anger de verkliga
medeltemperaturerna i detta land. För Sverige har jag utfört detta
arbete och resultatet föreligger i de tvenne här nedan å taflorna
7 och 8 meddelade isotermkartorna.
Hvad beträffar de tvenne kartorna öfver temperaturanomalien,
så är denna alldeles oberoende af höjden öfver hafvet, ty de båda
systemen af isotermer (de svarta och bruna) å isanomalkartorna (taf.
1 Jfr R. Spitalers kartor i Peterm. Mitteil. 35 (1889) Tafel 17 och 18 med
de här meddelade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
