Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt den östliga, nordostliga eller nordnordöstliga pâ hvirfvelns
norra och östra sida, starkt utvecklade. Den förra blåser såsom
förhärskande vind ända från Förenta Staterna och Azorerna åt
nordost halfvägs mellan Norge och Spetsbergen, den senare från
Spetsbergen ända ned till Grönlands sydspets. Denna vind
framkallar i sin ordning en hafsström, den beryktade isförande
ostgrön-ländska polarströmmen, som vinner i styrka och betydenhet
därigenom, att den är norra polarbassängens hufvudsakliga aflopp,
åtminstone i hafsytan.
Den ofvan beskrifna stora cyklonen mellan Grönland och Norge
sträcker sig västerut söder om Grönland ända till Labrador. På
denna kust och norrut längs västra sidan af Davis sund råda därför
enligt lagen för vindrotationen nordvästliga vindar, som framdrifva
en kall isförande hafsström, labradorströmmen, längs denna kust.
På grund af jordrotationen och den mötande grönländska
polarströmmen tvingas labradorströmmen åt höger eller väster och följer därför
nordamerikanska kusten söderut. Vi se alltså, att de lagar, som
bestämma vindarnes och hafsströmmarnes riktning på norra Atlanten
och därigenom gifva Europa dess milda samt Grönland och
Nordamerika dess relativt kalla klimat, äro af så allmän natur, att de
icke kunna rubbas, så länge jorden roterar från öster åt väster och
Atlantiska hafsbäckenet bibehåller sin nuvarande hufvudform. Sådana
hugskott, som att amerikanarne- genom Floridas genomgräfning skulle
kunna ändra golfströmmens riktning och därigenom skaffa sig ett
mildare samt Europa ett kallare klimat — hvarom tidningarna
nyligen innehållit en notis — förljäna lika litet afseende som
Archi-medes bekanta fundering att med en fast punkt och en häfstång
rubba jorden. Det står ej i människomakt att på sådant sätt ingripa
i världsmekaniken.
Jag vill påpeka ännu en omständighet, som bidrager till Europas
och särskildt Skandinaviens milda klimat. Del är molntäckets årliga
period. I regeln är hos oss vinterhalfåret mycket mera mulet än
sommarhalfåret, såsom synes af följande tal, sammandragna efter en
af H. E. Hamberg 1 gifven tabell öfver molnmängden i Sverige.
1 H. E. Hamberg,* Öfversikt af Sveriges klimat, tab. 11, sid. 62—63.
^Särtryck ur »Sveriges geografi» af J. F. Nyström, Uppsala 1895.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
