Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varmare luft från omgifningen. Öfver köldområdet däremot sjunker
luften sakta ned från de öfre kalla luftlagren, hvarvid den visserligen
genom sammanprässningen uppvärmes (1° på 100 meters sänkning),
men på samma gång blir ytterligt torr, hvilket, såsom nyss nämndes,
ökar utstrålningen. Genom att studera temperaturfördelningen på
vår balfö under olika vintrar, särskildt de kalla, kan man, som jag
ofvan antydt, öfvertyga sig därom, att kölden från våra bägge
köldcentra småningom sprider sig öfver det öfriga landet och alltmera
inkräktar detsamma. Men under blida vintrar sopas, så att säga,
denna köld oupphörligt bort af de varma sydvästliga vindar, som
golfströmmen, enligt hvad vi uppvisat, underhåller. Under kalla
vintrar är däremot denna värmekälla utsinad eller afledd åt andra
trakter, därigenom att, såsom Otto Pettersson ådagalagt,
golfströms-driften är svagare än vanligt och delvis öfversvämmas af det iskalla,
från grönlandsströmmen kommande polarvattnet. Ofta är i stället,
åtminstone under förvintern, Östersjöns och Svarta hafvets
temperatur relativt hög, så att i sydost om vår halfö utbildas cykloner, som
framkalla nordliga (nordostliga till nordvästliga) vindar, hvilka föra
kölden söderut öfver halfön och därvid hölja landet med ett snötäcke.
Kalla vintrar inledas vanligen, om ej alltid, af dylika snöstormar.
Längre fram på vintern utbildas ofta en anticyklon öfver det afkylda,
snötäckta landet, vindarne bli svaga och växlande, men med
hufvud-riktningen inifrån landet utåt kusterna; de varma sydvästliga
vin-darne, som hvarje vinter, åtminstone tidtals, blåsa på hafvet väster
om vår halfö, äro därigenom afstängda från oss och afböjas åt andra
håll, och utstrålningen gör sig kraftigt gällande öfver hela vårt
nordliga land.
I sammanhang med golfströmmens försvagande och
öfversväm-mande af kallt vatten utbildar sig vanligen ett högt lufttryck mellan
Grönland och Spetsbergen, hvilket kan sträcka sig ända ned åt Is
land, Brittiska öarna och Norge. Härigenom kunna de förhärskande
vindarne på Norska hafvet och Nordsjön bli nordliga (mellan nordost
och nordväst) i stället för som vanligt sydvästliga, och kölden utbreder
sig då äfven öfver Brittiska öarna och mellersta Europa.
Den beskrifning, jag här gifvit öfver uppkomsten af våra kalla
vintrar, grundar sig visserligen icke på så många fall, att jag vågar
påstå den vara fullt allmängiltig, ty mycket stränga vintrar äro
tämligen sällsynta, och först mot midten af 1870-talet funnos på vår halfö
och i grannländerna tillräckligt många meteorologiska stationer för
att möjliggöra ett noggrannare studium af frågan. Det är därför
Ymer, 1899. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
