Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvanpå hvilket de dödas lik läggas till föda åt korparne för att ej
genom sitt förruttnande ohelga jorden. Som förmedlare af handeln
mellan Indien och Persien ha gebrerna en viss betydelse.
Flera i Persien allmänt brukliga ceremonier och fester äro arf
från Zoroasters gamla religion. Så är förhållandet med den förnämsta
festen i hela Persien eller Neurûsfesten, som firas den 20 mars, då
persernas nyår börjar.
Med afseende på graden af bofasthet kan Persiens befolkning
indelas i två stora hufvudgrupper : bojasta, hufvudsakligen åkerbrukande,
och nomader.
Nomadismen i Persien beror till stor del på islam. Zoroasters
lära befordrade däremot på allt sätt åkerbruket och stadgade som
en religiös plikt anläggandet och underhållandet af bevattningskanaler,
hvilka gjorde det i allmänhet af torka lidande landet fruktbart,
anbefallde planterandet af träd och allehanda nyttiga växter liksom
utrotandet af skadliga växter och djur. Utan tvifvel var också
Persien i forna tider mycket bättre uppodladt och mer folkrikt än nu.
Men så kommo islam och invasionerna af de islamitiska
nomadhorderna och förstörde landet; islam själf genom sitt fatalistiska
liknöjdhetssystem, som låter allt gå bäst det kan; de invandrande
nomadhorderna genom sina härjningar och genom exemplets makt. Det
storartade bevattningssystemet förföll allt mer, skogarne förstördes,
och inga nya planterades i stället, åkrarne öfvergåfvos. Så blefvo
stora sträckor af förut fruktbart land ödemarker. Äfven fordom
bofasta folkstammar måste öfverge åkerbruket och bli nomader för
att kunna lefva,1 så t. ex. lurer och baktiarer. Den naturliga
följden häraf blef, att landet ej längre kunde föda en så stor befolkning
som förr.
Äfven den persiska regeringen har emellertid stor skuld i
no-madismens utbredning i landet. Den har pinat och pinar fortfarande
jordbrukaren med oerhörda skatter, men gör ej det minsta för
åkerbrukets utveckling. Kommer ett missväxtår, är bonden
räddnings-löst ruinerad. Därför har ock så svår hungersnöd understundom
rasat i Persien, att motstycke på annat håll svårligen kan uppletas.
Hungeråret 1871 — 1872 lär ha kostat Persien en million människor,*
af hvilka största delen dock utgjordes af dem, som för alt undgå
1 Polak II, sid- 03. — 2 Aus Persien, sid. 85 ; N. F. (Persien) uppger t. o. ro.
en och en half million.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
