Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kollegier finnas också i Täbris och Ispahan, men äro betydligt
sämre.
Boktryckerierna ha blott ett inskränkt verksamhetsfält. Äfven
en bildad persers bibliotek innehåller ej gärna mer än koranen,
några lexika och historiska verk.
Tidningar finnas i Persien endast sedan ganska kort tid tillbaka.
Den första utkom 1850, och 1892 ägde landet fyra tidningar,1 af hvilka
tre utgåfvos i Teheran och en i Ispahan under Nasr-ed-Dins äldste
sons, Zil-es-Sultans, beskydd. De tre i Teheran ha alla som
utgif-vare och högste redaktör »ministern för pressen», hvilken har
uteslutande monopol på allt slags tryck.
En persisk tidning existerar endast genom tvångsprenumeration,
d. v. s. ämbetsmännen och vissa andra måste anteckna sig som
prenumeranter. Dessutom tillskjuter sjahen stora summor. Som typ
för en persisk tidning kan man t. ex. taga »Iran», Persiens officiella.
I den får för det första ingen utrikes politik alls förekomma, emedan
det kunde stöta någon af de europeiska makternas representanter i
Teheran. Vidare får den ej befatta sig med inrikes politiken för
att ej stöta sjahen eller någon af ämbetsmännen. Dess innehåll
reduceras följaktligen till obetydliga nyheter från hofvet, speciellt
åtnjuter »Iran» förmånen att få publicera sjahens jaktlistor. En
följetong aftrycker successive något historiskt eller geografiskt verk från
äldre eller nyare tid. Utkommandet är mycket oregelbundet.
* *
$
All makt finnes — åtminstone i principen — samlad hos sjahen
eller sjah-in-sjah (konungarnes konung), som titeln egentligen lyder.
Vid sjahens sida står sedan 1858 ett af honom utnämndt statsråd.
Några — 1892 sju — af dessa äro ministrar med portföljer och
chefer för departement, benämnda med tämligen europeiska namn.
Detta statsråd är ingalunda någon motsvarighet till ett västerländskt
konstitutionellt kabinett; närmast kunde det jämföras med det
kejserliga rådet i Petersburg.
Teoretiskt är sjahens makt oinskränkt, men i praktiken är den
underkastad åtskilliga inskränkningar.
För det första lyder hans otaliga skara ämbetsmän hans
befallningar endast så mycket, som de själfva behaga. De förefalla visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
