Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man hade då redan i England börjat sjövägen leta sig fram till
Persien, hvilket blef en mellanstation på vägen till Indien. Med den
indiska handeln utvecklades ock den persiska, hvarifrån portugiserna
undanträngdes.
Efter midten af 1600-talet börja ock ryssarne inleda förbindelser
med Persien, ehuru dessa först med Peter den store blefvo af någon
betydenhet. Han bemäktigade sig också för en kort tid de
Kaspiska provinserna och angaf äfven för Persiens vidkommande den väg,
på hvilken den ryska diplomatien sedan med orubblig konsekvens
och stor hänsynslöshet stadigt gått fram.
Engelsmännen gjorde under 1700-talets första hälft ett nytt
försök att öppna handel med Persien öfver Ryssland och Kaspiska
haf-vet, men det lyckades ej mera, då nu ryssarne själfva börjat drifva
denna handel, och i november 1746 utfärdade kejsarinnan Elisabeth
en ukas, som förbjöd all brittisk handel på Kaspiska hafvet.
Under innevarande århundrade har täflingskampen mellan
England och Ryssland om inflytandet i Persien blifvit af allt större
intresse.
Genom klokt begagnande af såväl krigets som en öfverlägset
skicklig och af några skrupler ej besvärad diplomatis vapen ha de
ryska gränserna såväl väster som öster om Kaspiska hafvet
oupphörligt flyttats allt närmare Persien, till dess slutligen Persien efter
hela sin nordgräns fått det väldiga tsardömet till granne.
Rysslands ställning invid Persiens norra gräns är nu fruktans*
värdt stark. 1 Transkaukasien har det i Tiflis, Erivan och Kars
väldiga truppmassor garnisonerade, hvilka när som helst kunna
kastas mot gränsen. En järnväg sammanbinder Svarta och Kaspiska
hafven, och det är blott en tidsfråga, när den skall sammanbindas
med det ryska järnvägsnätet norr om Kaukasus.
På Kaspiska hafvet är Ryssland oinskränkt herre, såväl
militä-riskt som kommersiellt, och detta är i egentligaste bemärkelse ett
ryskt mare clausum. En obetydlig lustjakt, som tillhör sjahen,
vågade en gång hissa den persiska örlogsflaggan, men bragtes genast
af Bakus kanoner att stryka den.1 Så litet respekteras på Kaspiska
hafvet »alla konungars konungs» majestät. När Ryssland vill, kan
det landsätta sinu trupper i de persiska hamnstäderna, hvarifrån det
endast är några dagars marsch till Teheran. Och där behöfver det
ingalunda befara något allvarligt motstånd, ty de enda trupper i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
