Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen är i berghällen under röset »kompasstrecket» uthugget1 eller på flata
stenar eller furustockarne under röset med bokstäfverangifvet(§§18,2l).
Ensamt i sitt slag, större och ståtligare än alla andra, höjer
sig ur själfva Koltajaures vatten, i den matematiska skärningspunkten
mellan Sverige, Norge och Finland, sedan år 1897 det s. k.
Treriks-röset. Det står utom numreringen, i det att Kuokkin-muodka 160 m.
öster därom har sista nummertalet på norsk-svenska (egentl. första på
norsk-finska) gränsen och Radjejokk på bägge sidor om viken (se nedan
sid. 302) är n:0 1 på finska sidan. Det står på en liten konstgjord
holme i en grund vik af sjön och skiljer sig från de andra rösena ej
blott genom sina ovanliga proportioner utan särskildt därigenom att
det bär tre mot hvarandra lutade hjärtstenar. På den åt Norge vända
stenen finnes norska riksvapnet jämte Oscar II:s initialer och årtalet;
likaså finnes på den ryska stenen Nicolai II:s namnchiffer under den
ryska örnen; den svenska hjärtstenen blef blank, enär ingen svensk
representant var närvarande vid rösets uppförande, och skall så
för-blifva tills belägenheten blifvit kontrollerad äfven från svenska sidan.3
Skulle sten saknas att mura postamentet, så sättas hjärtsten,
vittnen och visare djupt ned i jorden,3 och böra de alla vara så stora,
att icke en man orkar bortsläpa dem (§ 21). Till yttermera visso
bjuder gränstraktatens § 7 — som ännu icke blifvit upphäfd —, att
hvar och en som rubbar ett riksröse ur dess läge skall »på det stället,
där gärningen är gjord, upphängas».
En gräns i naturen är emellertid underkastad växlingar, äfven
om icke mänsklig vinningslystnad eller omedvetna misstag spela in;
skogen vill växa igen, nederbörd, storm och frost kunna rubba
märkena.4 Därför påbjöd kodic. § 27, att linjen skulle ånyo uppgås, rensas
och iståndsättas hvart tionde år, hvarjämte en kgl. forordn, af 1759
tillade förbud mot timmerhuggning på 100 alnars afstånd och
bråte-bränning på en half mil från gränsen.3 En kgl. resol. af den 22
okt. 1845 har emellertid ändrat den förstnämnda bestämmelsen där-
1 Jessen, sid. 254. — * Se nedan, sid. 813.
* Så skedde med n:o 190 Murälfsröset, enl. gränsbeskrifningen.
* Vid 1835 års rödjning befanns en del af linjen icke oväsentligt förskjuten,
se Aschehoug, anf. st. sid. 82. Ar 1894 funnos söder om Lappland 65 rösen
ramponerade, och på ett par ställen var rågatan inkräktad af byggnader och
gärdes-gårdar, hvilket föranledde en efterjustering 1897; se Friedbergs och Skyttes
journaler i Civildepartementet.
4 Aschehoug, sid. 82. — Bestämmelsen om de periodiska justeringarne synes i
början icke hafva tagits så strängt; åtminstone skall ännu 1777 ingen justering hafva ägt
rum i Härjedalen, se Hülphers, Norrland III, n. b till sid. 76. Före 1846 hade ingen
rödjning ägt rum i Lappmarken sedan 1819, enl. kgl. brefvet 1845 i Civildep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
