- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 19 (1899) /
308

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kongsvingertrakten genom Byälfven ut i Vänern.1 * Under sådana
omständigheter var en noggrann tillämpning af
vattenskillnadsprin-cipen otänkbar; och då ingen annan naturtyp erbjöd sig, så fanns
för kommissarierna intet val.

Risken af en historisk gräns i dessa trakter förmildras också
genom bygdens ödslighet. Endast undantagsvis skär gränsen
kulturland, där norska och svenska gårdar ligga tätt inpå hvarandra9; och
på hela sträckan fanns vid gränsuppgången ej mera än en stor
landsväg öfver gränsen.3 Jag beräknar den faktiska gränsens längd
på denna sträckning till 300 km., hvaraf blott 5 proc. naturgräns,
fågelvägen mellan ändpunkterna till något öfver 200 km.4 * * * *

111. Dala-Härjedal-Jämtlandsgränsen (röse n-.o 120
Källe-graf — n:o 204 Jadnem). Här börjar den rena obygden,3 här
blifva också rösena enligt föreskrift glesare men tillika större. I
allmänhet betecknar denna sträcka den mest invecklade delen af
gränslinjen — öfvergångsstycket från den rena kulturgränsen i söder
till den rena naturgränsen i norr.

Det skarpa knä, gränslinjen gör på Värmlands högsta latitud, bildar
inledningen till en andra norsk vik, Tryssilviken, in i svenska
territoriet, med sin innersta spets vid n:o 126 Faxefjäll och sin
utgångs-vinkel vid n:o 136 Härjehågna. Denna vik afskär icke blott
Klar-älfven utan äfven Västerdalälfvens tillflöden (Lör- eller Görälfven m.

1 Maret.ius, sid. 102. Geijbr, anf. st. sid. 4, öfvertygade sig personligen om
sanningen i denna gamla uppgift. Jfr ågardh, Statistik, sid. 78 f.

* I gränsbeskrifningen anmftrkes, att rösena n:o 6—11 stå så tätt därför, att det
är »uppbrukade ägor» på ömse sidor. Jfr Marelids, sid. 108 f. Jess ens
rösbeskrif-ning visar också, att gränsen alldeles öfvervägande löpte i skog och kärr, och
kartorna intyga detsamma äfven för den dag som är, ehuru kolonisationen naturligtvis
gjort framsteg på 1V» sekel ; jfr nästa not.

* Nämligen vid Magnorbro. Smärre ridvägar uppräknar Marblius på sid.
111 f. Numera går järnväg öfver Magnor och Kornsjö samt landsväg på ännu 5
punkter öfver gränsen.

* Gränskommissionens egna uppgifter (se gränsbeskrifn.) äro följande: för Dal

3 mil, 2 fjärd, och 4 140 aln., för Värmland 25 mil och 2 059 aln. Lionell angifver

Dalslands gräns till 3*/4 mil och 484 alnar, se sid. 22.

* Norr om Källegrafven minskas tillfällena till bygd, Marblids, sid. 111. I

sin specialbeskrifning af jämtska gränsen rekommenderar han till kolonisation en-

dast Tendalen, Goundalen och Kvarnbergssjön, i andra rummet Norra Enbogen och

Strådalen, se 1763, sid. 807 f., jfr sid. 294 f. Yägame, eller rättare passen,
uppger han till 6 (Tendalen, Skarfdörren, S. Enbogen, Skurdalsporten, Storsjösundet
och Goundalen), hvaraf dock endast den öfver Storsjösundet (Skalstugan) har ka-

rakter af allmän trafikled; sid. 302 f. Den nuvarande kartan upptager 4
landsvägar, jämte järnvägen genom Skurdalsporten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1899/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free