322 (Ymer / Årgång 19 (1899))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schweiz. Förenta staterna komma nära med 46 % kust, Tyskland
på längre afstånd med 20 Frankrike åter något före med 64 (?)
% ; men alla dessa territorier hafva olägenheten af två kuster, medan
intet land bryter sammanhanget i den svenska kusten.1 2 *

Det egentliga Sveriges omkrets, d. v. s. samlade haf- och
landgräns, mäter omkring 4 200 km., dess yta omkring 448 000 kv.-km.
Detta gifver ett värde af 167 kv.-km. på hvarje gränskm., medan t. ex.
Baden har 10, Schweiz 22,3, Tyskland 71, Förenta staterna 504.*
Äfven i detta fall synas Sveriges aktier stå gynnsamt, gränsen är
relativt kort; dock betyder denna förmån i verkligheten icke så
mycket som i sifferspråket, då ju Sveriges yta till stor del är en
politisk ballast af dödt, kulturtomt land.

Hvad slutligen demarkationen af våra gränser angår, så har
haf-vet sörjt för densamma till ena hälften och mänskligt arbete för
återstoden, så att vi på alla punkter äga hvad Ratzel kallar en »
vetenskaplig» gräns.4 Hvad i detta stycke vidare kan vara att anmärka,
hör till kapitlet om de olika gränstyperna, dit vi nu öfvergå.

På Sveriges landgräns hafva vi sett följande olika gränstyper
använda: konstruktiv rätlinje, historisk kulturgräns, vattenskiljare
med eller utan fjällrygg samt innanvatten. Vi betrakta dem hvar
för sig.

Den räta linjen, som skyndar genaste vägen till sitt mål öfver
alla naturtyper och historiska traditioner, är en företeelse som i

1 I Pol. Geogr. sid. 490 uppger Ratzbl Tysklands kustlängd till 32 proc., men

1 Deutschland (1898) skattar han kustlängden till 1 270 (sid. 151) och den samlade
periferien till 6 200 (sid. 302), hvilket ju gör endast 20 proc.

* Frågar man efter vattengräns gent emot torr gräns, så att floder, sjöar och
fjordar räknas till hafvet, så blir den förres öfvervikt vida större. Sjöame vid våra
gränser (Kilpisjaure, Öfveruman, Rogen, Rögden, St. Le, Boksjön, Kornsjön) spela
ingen roll, men Tornegränsens 470 km. kunna då med Svinesund, Idefjorden samt
sträckan Kornsjö—Boksjö höjas till 510 km., som alltså komma till hafvets egna

2 100 och gifva vattnet en majoritet på 63 %, I Förenta staterna, där Rio Grande
i söder och Kanadiska sjöarna i norr komma till under denna synpunkt, får
vattnet i gränslinjen nära 70 %. Denna räkning har dock föga mer än teoretiskt
intresse, alldenstund haf och innanvatten, som vi skola se, hafva mycket olika
geopolitiska egenskaper.

* Dessa siffror äro Ratzels, sid. 502.

* Sid. 458, 468.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ymer/1899/0344.html

		Ymer / Årgång 19 (1899) / 322 (1882) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|