Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeln endast tillhör politiskt unga länder, där statssynpunkten ilat
före såväl den geografiska utforskningen som den faktiska
kolonisationen. Den historiska utvecklingen sträfvar att grumla den, och
med bättre kännedom om landet brukar man utbyta den mot någon
naturgräns. Orsaken härtill är klar: den räta linjen offrar i regeln
alla gränsens inre egenskaper för den formella fördelen af en kort
och klar demarkationslinje — ty naturen skapar inga raka streck och
privatbesittningen ej heller.
I och för sig är alltså den abstrakta matematiska linjen (t. ex.
utmed en meridian) en dålig gräns; och historien har också tydligt
stämplat den såsom endast provisorisk.
Annorlunda måste emellertid omdömet utfalla, om den räta
linjen användes i mindre skala, såsom genväg mellan lämpliga
gränspunkter, utan att såra naturens eller häfdens anordningar: i så fall
måste dess formella företräden komma gränsen till godo ulan reala
risker. Detta är just förhållandet med Sveriges Lapplandsgräns,
där rätlinjen förekommer i trogen förening med vattenskiljaren.
T. o. m. deras konflikter vid Vefsen och längre ned vid Nea elf, där
rätlinjen afskär floden och således syndar mot vattenskillnadsprincipen,
kunna icke sägas skada gränsen ; ty den senare principen skulle här
medfört så plötsliga och skarpa kilar in i Sverige (till resp. Virisjaur
och Helagsfjället), att denna gränslinjens konkava förlängning blifvit ett
större fel än brottet mot flodlinjen, som i dessa obygder icke heller
har så mycken betydelse. Det är först när rätlinjen sårar hela
vattensystemer, såsom i Dalarne och i norra Jämtland, som dess
nackdelar blifva öfvervägande.
Om alltså i Skandinavien de matematiska gränslinjerna användas
mera än i något annat europeiskt land, så förklaras detta af de
naturliga förhållandena och har på vida sträckor snarast ländt dess
gränsläggning till fördel. Det är ju också en påfallande skillnad
mellan våra raka gränsstumpar på högst 70 km. och t. ex. de linjer
på resp. 2 000 och 1 000 km., som i söder öch väster skilja
Kanadas territorium från Förenta staternas.
Den historiska kulturgränsen uppkommer organiskt genom
privatbesittningens kringsiggripande i smärre historiska enheter,
hvil-kas gränser slutligen upphöjas till riksgränser. Här är sålunda
förhållandet alldeles motsatt konstruktionsgränsens, här går utvecklingen
Jöre statssynpunkten.
1 och för sig kan en sålunda uppkommen gräns ingalunda
garantera formens företräden, ej heller bjuder den som sådan reala för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
