Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar för statens yttre och inre försvarsändamål. Dess förtjänst
ligger bortom de geografiska synpunkterna i en psykologisk: invanda
föreställningars suggestiva makt öfver människosinnen.1 Äfven en
naken historisk gräns kan få ett visst mått af fasthet genom själfva
åldern, som tenderar att göra dess existens till en obetviflad
föreställning, en fördom.
Omdömet öfver kulturgränsen utfaller alltså analogt med
omdömet öfver konstruktionsgränsen: därest de ingå förening med någon
lämplig naturtyp, så bjuda de ett afsevftrdt plus af garanti — kränka
de åter naturens anvisningar, så hjälper icke deras företräde,
naturen skall i längden taga ut sin rätt.
Sveriges sydgräns mot Norge löper på blott historisk grund,
genom en fullt likformig natur. Trakten är till öfvervägande del
skogsbygd; men skogen skapar icke goda gränser, den är icke evig i
samma mån som bergen, ej heller bjuder den någon skarp
demarkationslinje.3 Geografiskt sedt kan denna gräns alltså icke betecknas
som god. Positivt dålig blifver han genom att kränka en verklig
och viktig geografisk faktor, vattenskiljarens.
Vattenskillnadens betydelse är att utgöra gränsen mellan två
naturliga bäcken och två system af samfärdselvägar. Ett flodområde
är af alla naturens inrättningar för samfärdseln näst hafvet det
ut-märktaste, och den höjdlinje, där det ena flodbäckenet skiljer sig från
det andra, är af alla naturens stängsel i regeln det djupast anlagda. * *
Hvad som binder i en flod är just den intima beröringen mellan
öfre och nedre lopp och därpå hvilande gemensamma intressen i
sjöfart, fiske, flottning m. m. Allt ifrån källorna ned till mynningen
har floden ett och samma lif, som reagerar mot politikens ingrepp.
Det är visserligen ännu mycket långt ifrån att vi fått en politisk
karta helt på flodsystemernas och vattenskillnadens grund.
Historiskt-politiska motiv hafva mångenstädes behållit öfverhanden, eller också
1 Jfr Ratzel, sid. 468.
* Det är endast skogskanten, som kan bilda en verklig demarkation och
därmed en gräns, såsom mellan eskimåer och indianer i Nordamerika. Ett intressant
exempel på politisk gräns i randlinjen mellan löf- och barrskog påvisar G radm ann
i Petermanns Mitteil. 1899, sid. 57 ff., från det gamla Rhätien.
* Ur denna synpunkt har Agardh, i andra häftet af sin statsekonom, statistika
första del, genomfört en indelning af Sverige i naturliga provinser efter
»hufvud-dalar» eller »hufvudsluttningai^; ett system som i all sin bräcklighet väl kunde
förtjäna att räddas undan glömskan, såsom det första— att icke säga enda — försöket till
en vetenskapligt geografisk öfversikt af vårt land. Se om hans principer särekildt
företalet, sid. IV—VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
